Svensk skolhälsovård är internationellt sett »bäst i klassen« på att förebygga kroppslig ohälsa. Hög vaccinationstäckning gör att vi inte behöver använda sjukvårdsresurser till att vårda ovaccinerade barn med mässling eller kikhosta, och när 85 procent av alla flickor vaccineras mot HPV kan vi bli bäst i Europa på att minska livmoderhalscancer och andra cancerformer orsakade av sexuellt överförda infektioner.

Vid elevhälsans hälsokontroller uppmärksammas tidigt unga med nedsatt syn eller hörsel, försenad pubertet, begynnande skolios eller sjukdomar som påverkar tillväxten. Även här spar tidig upptäckt onödigt lidande för barnet och vårdkostnader för samhället.

Elevhälsans förebyggande arbete är dock inte helt accepterat när det gäller att uppmärksamma inlärnings-/koncentrationssvårigheter, ångest, oro och nedstämdhet eller andra tecken på att elever inte må bra psykiskt. Detta nämns inte när Skolverket nyligen sammanställt och presenterat resultat av forskning under rubriken »Hälsofrämjande perspektiv i förskolan och skolan« [1], och inte heller vilka insatser som behövs. Verket betonar i stället trygga och stödjande relationer mellan lärare och elever och stödjande miljöer för lärande.

När det gäller forskning om undervisning och hälsa anges behov av samverkan mellan utbildnings-, folkhälso- och idrottsvetenskaperna samt psykologin. Medicinsk forskning med relevans för skolan (kognition och neuropsykiatri) nämns inte. Skolverket tar inte upp effektiva skolbaserade program för att förebygga exempelvis självskadebeteende och annan psykisk problematik [2] och nämner inte medicinsk kompetens i rekommendationerna om tvärvetenskapligt samarbete. 

Skolverkets ställningstagande kan leda till att rektorer tvekar att utreda inlärningssvårigheter tidigt då det kan uppfattas som att skolan »letar fel hos unga«. Konsekvensen för elever med dyslexi eller uttalade koncentrationsproblem är att deras svårigheter kartläggs först när skolmisslyckandet är ett faktum och deras självkänsla tagit skada.

Den ökning av psykisk ohälsa hos unga som Folkhälsomyndigheten redovisar [3] handlar främst om psykosomatiska stressymtom som huvudvärk, ont i magen, irritabilitet och sömnsvårigheter. Närmare 50 procent av 15-åriga flickor uppger sig ha dessa besvär. Otrygghet och mobbning pekas ofta ut som orsak, men myndighetens data visar att mobbningsfrekvensen i svenska skolor är lägst i Europa och att skoltrivseln är hög. Däremot finns ett tydligt samband mellan skolstress och läroplanens betygskriterier. Diffust formulerade krav på att kunna resonera och analysera i stället för konkreta faktakunskaper har väckt kritik även från lärarhåll [4].

Det finns effektiva åtgärder skolan kan vidta för att minska psykosomatisk stress, men trots att internationell forskning pekar på sambandet mellan svaga skolresultat, psykisk ohälsa och skärmtid [5] avfärdas förslag om att begränsa användning av mobiltelefoner på skoltid som »svammel« [6].Trots övertygande vetenskapliga bevis för att daglig fysisk aktivitet på skoltid kan vara effektivare än antidepressiva mot nedstämdhet hos unga och förbättra inlärningen [7] har det bara genomförts i enstaka skolor. 

Läkarkåren måste bidra till att lösa hälsoproblem hos skolelever. Det handlar både om vårt ansvar för folkhälsan och om att ungdomar med skolmisslyckanden och psykisk stressproblematik kan behöva sjukvård i en omfattning som vårdapparaten inte klarar. Det söktryck som barn- och ungdomspsykiatrin sviktar under hade kunnat undvikas genom vetenskapligt underbyggda förebyggande och hälsofrämjande insatser.            

För att läkarkåren ska kunna bidra till att vända ohälsotrenden krävs förtroendefullt samarbete med skolans professioner och vårdnadshavarna. Skolmyndigheterna bör inte exkludera utan välkomna skolläkare och andra medicinska professioner med kunskap och erfarenhet i det förebyggande hälsoarbetet.

Omkring 18 000 unga (16 procent) lämnar varje år grundskolan utan godkända betyg. De är, tillsammans med den ökande ohälsan bland barn och unga, en tickande ohälsobomb.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.