Få läsare har nog missat den enorma gröna våg som svept in över New York. Nyligen satte FN:s stora klimatmöte frågan högst på den internationella politiska agendan – ett historiskt initiativ. Sverige har åter tagit på sig ledartröjan genom att höja sitt bidrag till den gröna klimatfonden. Det momentum som Greta Thunberg och det unga civilsamhället skapat inger en känsla av att förändring ligger i luften.

Ett lika viktigt möte, som ägde rum parallellt med klimattoppmötet (och som jag vågar påstå att betydligt färre känner till), är FN:s högnivåmöte för hälsa utifrån begreppet »universal health coverage« (UHC). Liknelserna med klimatmötet är många. En är att vi har cirka tio år på oss att nå fram till målet, men vi behöver snabbt accelerera arbetet om vi ska ha en chans att nå fram [1]. Det som krävs är politisk vilja, finansiering och ett aktivt civilsamhälle som håller beslutsfattare ansvariga. Gemensamt med klimatfrågan är även att miljontals individers hälsa och liv står på spel, framför allt redan sårbara personer i delar av världen med begränsat inflytande i de båda frågorna.

Begreppet UHC innebär enligt WHO att alla i världen ska ha möjlighet till essentiell sjukvård utan att försättas i finansiell risk. Detta är ett enormt åtagande som världssamfundet skrev under 2015 i samband med FN:s mål för hållbar utveckling, där mål 3 är »god hälsa för alla« [2]. Det låter kanske inte kontroversiellt, men innebär ett paradigmskifte inom global hälsa.

Tidigare insatser har riktats mot en sjukdom i taget, och majoriteten av bistånd och investeringar har gått till bekämpning av infektionssjukdomar som hiv/aids, malaria och tuberkulos. Under mötet i New York i september signerades FN:s politiska deklaration för UHC [3]: »Det mest omfattande avtalet någonsin för global hälsa«. Deklarationen betonar behovet av ökad finansiering, mer effektiva investeringar och vikten av att stärka sjukvården från grunden, där inkluderingen av kirurgisk vård lyfts fram som oumbärlig. 

WHO:s generaldirektör uttryckte tidigare i år att inget land i världen kan nå målet sjukvård för alla utan att säkerställa tillgång till essentiell kirurgisk vård för alla invånare [4]. I dag saknar fem miljarder människor i världen tillgång till kirurgi [5]. Detta drabbar bland annat unga som råkar ut för olyckor, barn med medfödda hjärtfel och kvinnor som behöver ett kejsarsnitt för att tryggt kunna föda barn.

Ett vanligt missförstånd är att kirurgiska interventioner är dyra och inte kan prioriteras i låg- och medelinkomstländer. Det är hög tid att krossa den myten. Essentiell kirurgi har visats vara lika kostnadseffektiv som vaccinationer på samhällsnivå och en förutsättning för ekonomisk utveckling. När vi nu skalar upp insatserna för UHC och ser över hur vi kan investera mer och bättre bör kirurgi, obstetrik och anestesi ses som självklara insatser.

Med snart bara tio år kvar till 2030 börjar klockan ticka för såväl klimatet som målet god hälsa för alla. Det är därför hög tid att vi anammar ett holistiskt perspektiv på global hälsa och omfamnar kirurgi, obstetrik och anestesi som nyckelområden för UHC. Den politiska deklarationen är skriven: låt oss inspireras av klimatrörelsen och göra våra röster hörda för att ord ska bli till handling.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Fakta. Global kirurgi och UHC

  1. Visionen om hälsa för alla antogs 1978 i Alma Ata-deklarationen och ånyo 2015 i form av begreppet »universal health coverage« (UHC) som ett delmål (3.8) till FN:s hållbarhetsmål.
  2. Lancet-kommissionen för global hälsa visar att 16,9 miljoner dödsfall årligen orsakas av kirurgiskt åtgärdbara tillstånd. Siffran överstiger antalet dödsfall till följd av hiv/aids, tuberkulos och malaria sammanlagt.
  3. Endast sex procent av kirurgiska interventioner äger rum där den fattigaste tredjedelen av världens befolkning bor.