Den granskning av hur man inom primärvården i Västra Götaland ställt och, framför allt, registrerat diagnoser under 2017 (presenterad i augusti 2019) har väckt en hel del uppmärksamhet.

Det är positivt att frågor har aktualiserats kring korrekt diagnossättning och registrering samt en problematisering av ersättningen kopplad till vilka diagnoser som registreras. Den perfekta ersättningsmodellen för primärvård låter fortfarande vänta på sig. Vi får hålla till godo med en så bra lösning som möjligt, och vi tror alltjämt att ACG-systemet har en roll att fylla som verktyg för att beräkna en del av den totala ersättningen till vårdcentralerna.

Daniel Alexandersson och medförfattare verkar, i en debattartikel i Läkartidningen (se länk i slutet av artikeln), komma till ungefär samma slutsatser som vi avseende ACG-systemets förtjänster och begränsningar. Ett viktigt påpekande är att det inte finns någon inneboende egenskap i ACG-systemet som avgör vilken ersättning en patients vårdtyngd genererar, utan att det är en effekt av ekonomiska beräkningar och politiska beslut kring utformningen av ersättningssystem. ACG-systemet är inte i första hand ett verktyg för beräkning av ekonomisk ersättning utan av förväntat framtida resursutnyttjande beroende på den aktuella populationens sjukdomsbörda de senaste 12–24 månaderna. 

En slutsats av vår granskning är att det finns en del okunskap inom primärvården kring korrekt diagnosregistrering. Vi befarar också att granskningen i sig, och de konsekvenser den får för vissa vårdcentraler, har skapat en del osäkerhet både bland läkare och sjuksköterskor kring vad som räknas som korrekt diagnosregistrering.

Vi arbetar därför med att höja kompetensen kring dessa frågor genom en uppdaterad riktlinje kring diagnossättning och -registrering samt en webbutbildning i ämnet. På detta sätt hoppas vi minska framtida felregistreringar med allt vad det innebär av snedfördelad ersättning och förvanskat underlag för bedömningar av befolkningens sjukdomsbörda.

Vi beklagar att ord som »fusk« och spekulationer kring att vårdenheter fabulerat diagnoser förekommit i debatten som följt på granskningsrapporten. Ordet fusk finns inte i rapporten och vi har inte granskat på vilka medicinska grunder diagnoser har ställts. Det vi anmärkt på och kritiserat är de (ibland grava) brister vi sett i relationen mellan de diagnoser som registrerats i samband med en kontakt och vad som enligt journaltexten avhandlats och bedömts i samband med kontakten.

Läs debattinlägget:

Ökad förståelse för ACG-systemet är bättre än ekonomiska sanktioner