Vi har i ett debattinlägg i Läkartidningen pekat på en mängd problem med standardiserade vårdförlopp, såsom bristen på evidens och att centraliserade databaser kan missbrukas [1]. I Sveriges Kommuner och regioners (SKR) svar [2] repeteras de politiska syftena med standardiserade vårdförlopp och deras implementering inom SKR:s så kallade kunskapsstyrning. Vår artikel handlade om läkekonst och etik med grunderna i hälso- och sjukvårdslagen samt Riksdagens prioriteringsordning [3]. SKR:s svar problematiserar inte detta.

SKR är ingen maktägande myndighet [4]. Riksrevisionen har skarpt kritiserat en utveckling [5] där staten inte längre kan styra vården på grund av SKR:s agerande. Statens ambitioner att rätta till missförhållanden i vården saknar förutsättningar att lyckas när tilldelade pengar går till budgetunderskott, svällande byråkrati och annat utan transparens eller utvärdering [6, 7].

SKR är en arbetsgivarorganisation som bör förhandla löner och förbättra personalens arbetsmiljö. Den medicinska kompetensen finns i professionen med stöd av Socialstyrelsens riktlinjer och experter. Under begreppet SKR:s kunskapsstyrning döljer sig kontroll, ekonomistyrning, »life science« [8] och en omdaning av vården utan demokratisk debatt om färdriktningen. Data från standardiserade vårdförlopp kan bli stommen för riskbedömningar av individer i en utveckling mot ett privatiserat försäkringssystem, vilket Irene Svenonius, finansregionråd i Region Stockholm, öppnar för i en debattbok [9]. Läkarförbundet har vaknat och protesterar tillsammans med LO mot att offentlig vård undermineras [10].

SKR skriver i sin replik och på sin hemsida [11] att erfarenheterna av standardiserat vårdförlopp cancer är mycket goda och hänvisar till en lägesrapport från Socialstyrelsen [12]. Sammanställningen är emellertid allt annat än positiv. Kostnader och undanträngningseffekter är inte värderade, väntetiderna har påverkats marginellt eller ökat. Hade den miljard som staten avsett satsa på standardiserade vårdförlopp gjort bättre nytta om SKR tvingats införa strukturerad, obligatorisk fortbildning för läkare? Nu är det så illa att Läkarförbundet fått gå till EU-kommissionen för att få staten/SKR att ta sitt ansvar [13].

Vi gläder oss åt att Svenska läkaresällskapet (SLS) i sin replik till oss [14] bättre förstår riskerna med standardiserade vårdförlopp och finner det oroande att de nu ska breddas till fler diagnoser, utan utvärdering av tidigare implementering inom onkologi eller konsekvensbedömning av fortsatt breddinförande. Att professionsföreträdare deltar i arbetet betyder inte att professionen som helhet vill ha standardiserade vårdförlopp i deras nuvarande form, och vi välkomnar att SLS inom kort kommer till en samlad bedömning utifrån de förberedelser som görs i delegationerna för kvalitet och etik.

Med tanke på att SKR förnekar [2] kopplingen mellan standardiserade vårdförlopp och värdebaserad vård samt dataprojektet Big Medilytics är det av stor vikt att SLS analyserar pågående uppluckring av patientsekretessen och risker när patientdata föreslås flöda mellan myndigheter i Sverige och mellan länder. Riskanalyser brister och tystnadskultur råder [15, 16]. Regionpolitiker kräver regeringsinitiativ för att »justera« sekretesslagstiftningen [17, 18] och life science-strateger föreslår direktåtkomst av personuppgifter mellan socialtjänst och vården. Utredning pågår, och socialministern tycker att detta är viktigt [19]. 

SLS har tidigare varit en viktig kritiker av Karolinskas experiment med värdebaserad vård. Nu används Sverige/Karolinska som reklam för Big Medilytics megalomana projekt. Vi tror att svenska läkare vill veta vad Karolinska gör och vad sponsringen, också ekonomiskt, innebär i tider när vårdpersonal avskedas. Vi hoppas SLS kan få fram ett svar som offentliggörs.

Tidigare inlägg:

Fundamentet i läkargärningen riskerar att avskaffas (debatt)

Förtydligande i debatten om standardiserade vårdförlopp (replik, SKR)

Oroande att standardiserade vårdförlopp införs brett i vården (replik, Läkaresällskapet)