Replik. Åke Andrén-Sandberg kommenterar i en debattartikel i Läkartidningen (se länk i slutet av artikeln) den nya nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Han menar att handlingsplanen inte berör de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna och professionens dagliga utmaningar. Åke Andrén-Sandberg beskriver den frustration som finns i hälso- och sjukvården. Flera av områdena han lyfter fram är konkreta hot mot patientsäkerheten om de inte hanteras och svarar inte upp emot hälso- och sjukvårdslagens grundläggande krav på en god vård.

Socialstyrelsen och andra aktörer som följer utvecklingen inom patientsäkerhetsområdet påtalar risker som Åke Andrén-Sandberg lyfter, exempelvis utmaningar i kompetensförsörjning, bemanning och arbetsmiljö. Vi ser också att vården möter utmaningar i form av målkonflikter utifrån till exempel ekonomiska förutsättningar, prioriteringar och den snabba medicinska och tekniska utvecklingen. Dessa behov och utmaningar ligger till stor del till grund för handlingsplanens innehåll och struktur som har tagits fram i bred samverkan. I det arbetet har bland annat chefläkare och medicinskt ansvariga sjuksköterskor, experter och professionsföreningar deltagit. 

Handlingsplanen vänder sig till kommuner och regioner, det vill säga huvudmännen. Den är utformad för att kunna användas av huvudmännen, som genom egna handlingsplaner ska kunna etablera principer, prioriteringar och målsättningar för sitt patientsäkerhetsarbete. Planen betonar de principer och värden som kan bidra till en säker vård.

Det kommunala självstyret påverkar hur detaljerat en myndighet kan styra kommuner och regioner. En nationell handlingsplan kan inte bestämma hur det operativa arbetet i hälso- och sjukvården ska utföras. Det planen kan bidra med är en tydlig struktur och en samordning av arbetet med patientsäkerhet i landet liksom ökad kunskap och medvetenhet om frågorna. På så sätt kan den vara ett stöd för huvudmännen och även ge dem möjlighet att möta just sina behov och utmaningar.

Det finns många pågående satsningar och initiativ som påverkar patientsäkerheten. Allt arbete som bidrar till en säker vård kan inte utföras inom ramen för handlingsplanen utan behöver ske i etablerade strukturer och pågående satsningar. Planen står alltså inte ensam.

Med handlingsplanen vill vi lyfta patientsäkerhetsarbetet till nästa nivå. Från att mest fokusera på vad den enskilda kan göra vill vi inkludera systemfaktorer. För att nå dit måste även områden som fortbildning och diagnostik, vårdplatser och överbeläggningar, arbetsmiljö, ledarskap och säkerhetskultur beaktas. Planen sätter fokus på och prioriterar de grundläggande förutsättningarna för en säker vård, exempelvis betydelsen av ledning och styrning, organisation och kompetensförsörjning.

Handlingsplanen innehåller ett trettiotal nationella åtgärder som är centrala för patientsäkerheten och som har alla möjligheter att stödja huvudmännen i arbetet för en god och säker vård. Att arbeta vidare med dessa åtgärder är ett gemensamt ansvar för myndigheter, nationella organisationer och huvudmän. I det arbetet är professionen central. Socialstyrelsen kommer att följa upp både genomförandet av handlingsplanen och utvecklingen av patientsäkerheten i landet.

Läs debattartikeln:

Ny handlingsplan för ökad patientsäkerhet sväljer kameler