I svensk sjukvård finns i dag fyra huvudaktörer: sjukhusläkarna, distriktsläkarna, kommunernas hemsjukvård och patienterna. Om en sjukvårdsreform ska lyckas måste den stödjas av alla fyra. Tidigare försök till genomgripande förändring har stupat på detta.

Läkarkårens inflytande över vårdens övergripande planering är numera lågt. Känslan av uppgivenhet och oförmåga att påverka är vanlig i primärvården och har lett till ett stort antal vakanta tjänster. Uppgivenheten ses i ökad omfattning även på våra sjukhus. Övergripande strategiska beslut tas allt oftare av chefer utan läkarbakgrund och utan stöd i läkarkollektivet. När stort fokus läggs på en nationell primärvårdsreform riskerar vi ännu en gång att misslyckas, om vi inte får alla fyra stora aktörer att ha ett gemensamt mål.

Omställningen av sjukvården diskuteras flitigt i regioner och kommuner [1]. I en allmän resursbrist ställs nu primärvård mot slutenvård, och vi hamnar i polarisering. Överbelastade sjukhus, som också önskar en bättre fungerande primärvård, ser inga möjligheter att finansiera en ökad primärvårdssatsning.

Digitaliseringen erbjuder nya arbetssätt med effektiviserade kontakter i alla led: patienten, hemtjänst, hemsjukvård, vårdcentraler och sjukhusets specialistläkare [2]. Här fokuserar vi på multisjuka äldre, som konsumerar drygt 50 procent av vårdens kostnader [3]. De är unika individer som bara kan hanteras optimalt genom ett förtroendefullt samarbete mellan vårdgivare som känner individen och som har rätt verktyg att kommunicera med [4].

En väg till en mer humanistisk och hållbar sjukvård är en större involvering av patienterna. Digitala verktyg med daglig egenmonitorering hos multisjuka med hjärtsvikt (med stöd av vården) uppvisar goda resultat i randomiserade kontrollerade studier (RCT) från Europa och USA. Vården ger högre livskvalitet, bättre medicinsk kvalitet, ett mer hållbart arbetssätt för vårdens och omsorgens medarbetare, färre återinläggningar, färre vårddygn i akutsjukvården och ett bättre utnyttjande av sjukvårdens och omsorgens resurser [5, 6].

I den hittills största studien (2018) av egenmonitorering (1 538 multisjuka patienter med hjärtsvikt) minskade antalet vårddagar med 26,4 procent. Om fem multisjuka patienter med hjärtsvikt använder egenmonitorering under ett år undviks 30 vårddagar på sjukhus [7]. Proaktiv egenmonitorering av denna patientgrupp kan i Sverige skapa effektiviseringar på minst 20 miljarder kronor årligen [8].

Att ställa om ett hälso- och sjukvårdssystem kräver insatser för att ändra förhållningssätt hos medarbetare och befolkning [9]. Jämför med bankernas implementeringsarbete av internetbanken [10]. Vi tror att en systematisk implementering från vårdens sida, tillsammans med invånarna, är ett absolut villkor för att lyckas med en nödvändig och evidensbaserad omställning av hälso- och sjukvården [11].

Vi måste utbilda medarbetare att använda kommunikationsplattformar och sensorer, tolka och ta medicinska beslut kring ett kontinuerligt flöde av mätvärden, ge stöd till befolkningen »digitalt när det går, fysiskt när det behövs« samt introducera en gemensam strategi där vården i första hand ska ske i hemmet och mätvärden tas av invånaren själv efter utskrivning från sjukhus.

Precis som många av våra kollegor tror vi inte att digitalisering är enda lösningen på vårdkrisen. Men med rätt anpassade digitala verktyg och djup involvering av professionen kan vi på ett effektivt sätt hjälpa multisjuka äldre och andra med allvarlig kronisk sjukdom. Vi kan snabbare införa evidensbaserade lösningar som levererar patientsäkerhet, livskvalitetsökning, hållbarare arbetssätt och en direkt effektivitetsvinst.

Vi läkare kan gemensamt förebygga en vårdkris. Förhållandena är olika i olika delar av landet och inom varje region. Om vi utgår från att det är patienterna som tillsammans med sjukhus- och primärvårdsläkare bäst kan lösa monitorering och personcentrerad vård i hemmet kommer vården att utformas olika, och det blir bättre för alla.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Christer Rosenberg är senior rådgivare till Cuviva AB, som erbjuder digitala lösningar för individuellt anpassad vård i hemmet.