Det är svårt att hävda att en viss yrkesgrupp har rätt att vara representerad i Sveriges riksdag. Men med tanke på hälso- och sjukvårdens grundläggande vikt inom det svenska samhället är det lätt att säga att det finns en kompetens inom läkarkåren (och andra yrken inom vården) som bör kunna bidra till ett konstruktivt arbete i riksdagen.
Av Läkartidningens genomgång av riksdagskandidater som är läkare (läs på sidan 758 och framåt) framgår dock att endast tre av de 42 läkare som kandiderar till riksdagen i samband med höstens val ser ut att bli invalda.
En av dessa är allmänläkare Marie-Louise Hänel Sandström, som representerar Moderaterna i Göteborgs kommun och som i dag inte sitter i riksdagen. En annan är Anders W Jonsson från Centerpartiet, som menar att reformer inom primärvården är en viktig fråga den kommande mandatperioden. Den tredje är Barbro Westerholm, som representerar Liberalerna, och bland annat är engagerad i debatten kring dödshjälp.
En förhoppning är att dessa tre kan inspirera läkare på båda sidor om blockgränsen att engagera sig politiskt. För läkares kunnande är värdefullt, både på jobbet, i riksdagen och på andra platser inom politiken.
