Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CCY4 Läkartidningen 22/2013
Lakartidningen.se 2013-05-28

Journal på nätet kräver etiska hänsyn

Karin Båtelson, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik
karin.batelson@slf.se

Att patienten har tillgång till innehållet i sin journal är en självklarhet och lagreglerat sedan decennier. Att vården och patienterna får möjlighet att interagera via moderna IT-system precis som i andra branscher är önskvärt. Att journalinnehåll görs tillgängligt över nätet kräver däremot omdöme och respekt för både professionen och patienter.

Direktåtkomst av uppgifter ur journalen är i många fall av stort värde. Mycket information bör göras åtkomlig direkt utan fördröjning. Appar som är integrerade i journalen och inarbetade i vårdens rutiner kommer i ökande grad också att underlätta för vården och får patienten att vara delaktig.

Att lägga ut journaler i sin helhet på nätet, som i Uppsala, skapar däremot problem och oönskade effekter. Problemet är inte en oro för granskning eller att vården vill undanhålla patienten information, som Benny Eklund, ansvarig för projektet »Journal på nätet« i Uppsala, citeras i tidningen IT i vården. Läkarförbundet framhåller helt andra viktiga aspekter.

Läkare är skolade i att bota, lindra, trösta och aldrig skada. Journalen är ingen homogen massa. Den del som rör möten i vården skapas i möten med individer. Journalen är här ett juridiskt dokument och ett arbetsverktyg som ska användas för kommunikation inom vården och till patienten.

»Jag måste få tänka, rådgöra och ge besked när jag har besked«, resonerar många läkare. Hårdraget i vardagen är all huvudvärk likställt med tumör, och all muskelsvaghet är likställt med ALS tills motsatsen är bevisad. Det är oetiskt att blanda in patienten i dessa tankegångar eftersom det förstås oftast är fel. 

Besked om hälsotillstånd ska ges i rätt sammanhang. I skrift finns inte möjlighet för läkaren att lyssna och förklara som i ett bra samtal. Kroppsspråket bidrar också i hög grad till förståelsen. 

Sjukhusläkaren har rapporterat om tre patienter i Uppsala som lagts in med akut krisreaktion efter att via nätet ha fått besked om cancer. Andra patienter ska ha missuppfattat provsvar som elakartade, vilket lett till stor och onödig oro.

Läkarförbundet antog för flera år sedan en policy om att det behövs ett rådrum om fjorton dagar innan journaler eventuellt ska läggs ut på nätet.  Osignerade anteckningar ska inte läggas ut alls. Kvalitetsproblem med icke validerad information kan inte nonchaleras.  Alla har vi sett preliminära röntgensvar som ändrats när bakjouren tolkat bilderna i efterhand, labbsvar som visat sig felaktiga eller missförstånd av läkarsekreteraren i utskrivna journalanteckningar. Detta måste man vara öppen med och beakta.

Frihet för tankeutbyte och perifera hypoteser måste också fortsatt kunna uttryckas i skrift om det är av värde för en klinisk process. Ett tydligt och professionellt språk är en nödvändighet i den interna kommunikationen och får inte äventyras av oro och omtanke om patienten. Risk finns då för att alternativa kommunikationsvägar uppstår. Läkare i Uppsala beskriver också att man skriver mer oprecisa texter.

Läkarförbundet värnar också patientens integritet. Det kan exempelvis gälla vård vid psykisk sjukdom, tonåringen som vill hålla föräldrar utanför, hot om våld i hemmet eller risken att en nyfiken arbetsgivare vill titta i journalen. Alltså är det inte så enkelt att integritetsbehov enbart finns inom någon speciell klinik eller vid en viss sjukdom, utan det är knutet till individens specifika förutsättningar. Exempel finns på patienter som ber om att inga journalanteckningar överhuvudtaget ska skrivas.

Vi måste kunna bevara vår del av journalen som ett verktyg för säker kommunikation och dokumentation utan att skapa obefogad oro. Vi vill också se till att känslig information bara kan nås i rätt situation. 

Nu bör vi enas om vilka delar som skapar värde för patienten att få tillgängliga via nätet. I de fall löpande journalanteckningar ska göras tillgängliga bör ett rådrum om fjorton dagar tillämpas. Självklart ska inte heller osignerade journalanteckningar läggas ut.

Vården utvecklas i en rasande takt, och dessutom med knappa resurser. Förändringar som direkt påverkar arbetssätt måste ske i dialog med oss som inser innebörden av förändringen vad gäller både fördelar och farhågor. Om det inte tas på allvar kan e-dialog och e-läsande bidra till många fler onödiga vårdskador och missförstånd.

Kommentarer (1)

  • Kunde inte sägas bättre!

    2013-06-02 21:48 | Otroligt välformulerat inlägg! Jag är oroad för den framtid vi går emot när icke-medicinskt kunniga driver lagar och förändringar som hotar en av läkarens mest fundamentala arbetsverktyg, journalen, och i slutändan patientsäkerheten!

    Paula Gyllemark, specialistläkare, Infektionskliniken

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Nu kommer patienten via videomötet

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. () 28 JUN 2016

Cancervård koncentreras mer

Nyheter | Samtliga inblandade landsting och regioner väljer att följa RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare sex åtgärder inom cancervården till ett fåtal platser i landet. () 28 JUN 2016

bild

»Jag älskar landstingskaffe
i farten, sparkcykelfärder genom kulvertar...«

Krönika | Man älskar sitt jobb, sjukhusen, patienterna, och allt som läkaryrket bjuder på. Man jobbar konstant för att lära sig mer. Men ibland är den viktigaste kompetensutveckling man kan ägna sig åt är att lära sig konsten att ta ledigt. Nyblivna underläkaren Ulrika Nettelblads krönika förklarar. () 28 JUN 2016

ABC om Smärtlindring vid förlossning

Medicinens ABC | Förlossningssmärta skattas högre än flera svåra smärttillstånd, och förlossningssmärta har en rad negativa konsekvenser förutom det lidande det orsakar den födande. I en ABC-artikel beskrivs såväl farmakologiska som icke-farmakologiska metoder för smärtlindring vid förlossning. () 28 JUN 2016

bild

Fem frågor till Maria Lengquist

Författarintervjun | Maria Lengquist har tillsammans med kollegor skrivit en ABC-artikel om smärtlindring vid vaginal förlossning. () 28 JUN 2016

bild

Viktigast inom global hälsa är att göra något – även om det är litet

Människor & möten | Huvudsaken är att göra någonting, om än aldrig så litet – och att göra det nu. Den inställningen har barnläkaren Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa. Han är med i planeringskommittén för höstens konferens i global hälsa den 26–27 oktober i Umeå. () 28 JUN 2016

Kvalitet i forskning utvärderas

Nyheter | Vetenskapsrådet får av regeringen i uppdrag att utvärdera den kliniska forskningens vetenskapliga kvalitet vid de sju universitetslandstingen. Utvärderingen kommer vara en del i resursfördelningen enligt ALF-avtalet. () 27 JUN 2016

bild

Det är dags att se värdet av forskning som är patientnära

Debatt | Värdet av patientnära forskning är stort inom medicinska forskningsfält där sjukdomar utvecklas under lång tid, och där behandling och rehabilitering pågår under månader/år. Det är dags att se vårdens potential som kunskapskälla, skriver Anders Wallin (bilden). (3 kommentarer) 27 JUN 2016

Läkare åtalas efter dataintrång

Nyheter | En läkare åtalas bland annat för grovt dataintrång efter att olovligen ha tagit del av patientjournaler för 392 patienter. () 27 JUN 2016

bild

Säkerheten vid omskärelse av pojkar måste kunna bli bättre

Debatt | Allvarliga komplikationer förekommer vid omskärelse av små pojkar, och vi föreslår åtgärder för att förbättra säkerheten för barnen, skriver Estelle Naumburg och medförfattare. (3 kommentarer) 27 JUN 2016

Guide ska följa upp förskrivning

Nyheter | Nu finns en vägledning så att landsting och regioner kan följa upp hur antibiotika förskrivs i primärvården i relation till diagnos. () 27 JUN 2016

Primärvård vid bruk på 1870-talet

Kultur | Ägaren av Forsmarks bruk i Uppland i slutet av 1800-talet månade om arbetarnas hälsa. Fri sjukvård för arbetarfamiljerna inrättades, besök till badhusen var gratis och goda matvaror utgjorde en del av lönen. Hälsoläget hos bruksborna finns dokumenterat i provinsialläkaren doktor August Johan Brandts årliga rapporter till Medicinalverket i Stockholm. () 27 JUN 2016

Staten behöver ta ett större och tydligare ansvar för vården

Debatt | Jag ser inte att det behövs en statlig kriskommission för sjukvården, men ett omställningsarbete som leds av staten. Det skriver sjukvårdsminister Gabriel Wikström (bilden) som svar på inlägget »En sjukvårdspolitikers ansvar«. () 23 JUN 2016

Vårdköerna börjar att växa igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Senaste nummer
Senaste nummer

Nr 24-25/2016

Packat och klart för hembesök

Tidigare nummer

Debattera i Läkartidningen!

Välkommen med ditt inlägg. Läs mer om hur du kan bli publicerad.

Annons
Annons Annons Annons