Annons

Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CPZ4 Läkartidningen 5/2014
Lakartidningen.se 2014-01-28

Skär inte i unga pojkars könsorgan utan deras samtycke

Thomas Flodin, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, thomas.flodin@slf.se 

I Sverige genomgår 3 000–5 000 pojkar varje år en kirurgisk operation utan primär medicinsk indikation. Bör läkare medverka eller avstå från denna verksamhet?

Frågan om inställningen till omskärelse på barn tillhör de klassiska etiska frågorna. Vad väger tyngst, föräldrarnas rätt att inkludera sitt barn i en social, kulturell och religiös gemenskap eller barnets rätt till kroppslig integritet? Har samhället rätt, eller kanske skyldighet, att lägga sig i reli­gions­utövning som innebär att omyndiga icke beslutskapabla barn permanent förlorar en del av sin kropp? 

Sedan 1982 finns en lag som förbjuder kvinnlig omskärelse, könsstympning, i Sverige. Är det någon principiell skillnad mellan att avlägsna vävnad från könsorganet på en flicka eller på en pojke? Innebär Barnkonventionens krav på skydd för barnet något som väger tyngre än religionsfriheten? 

I Sverige har frågan debatterats livligt det senaste året. Argumenten från både för- och motsidan är välkända. Kultur och tradition ställs mot medicinsk risk och bristande samtycke. Är kränkning av religionsfrihet allvarligare än kränkning av kroppen? 

Debatten tog ny fart efter en debattartikel i Dagens Nyheter den 28 september 2013 undertecknad av Barnombudsmannen samt ordförandena i Vårdförbundet, Barnläkarföreningen, Barnkirurgisk förening och Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik. 

I artikeln, som är kritisk till omskärelse utan samtycke, ställs krav på en lagändring. I lagen om omskärelse av pojkar från 2001 anges att barnets inställning »så långt det är möjligt« ska fastställas. Att detta är omöjligt hos barn som är åtta dagar gamla borde rimligen varit en bekant komplikation för lagstiftaren.

I en studie från Rigshospitalet publicerad i den danska läkartidningen i augusti 2013 redovisas en förhållandevis hög komplikationsfrekvens, cirka 5 procent bland de drygt 300 operationer som utfördes på sjukhuset mellan 1996–2004. Argumentet att risken minskar om omskärelse utförs på sjukhus är sannolikt riktigt, men även på ett stort välkänt sjukhus finns en icke obetydlig komplikationsrisk. Detta är medicinskt svårt att försvara om medicinska fördelar för små pojkar saknas. 

Det är i tider av växande främlingsfientlighet, som både inkluderar islamofobi och antisemitism, vanskligt att uttala sig i frågor som kan uppfattas som stöd för extremister. Religionsfrihet liksom yttrandefrihet är viktiga och omistliga värden i en demokrati. 

Att upprätthålla en stor tolerans för and­ras kulturhistoria och seder är en nödvändighet i ett demokratiskt samhälle. Detta får dock inte innebära att alla seder måste accepteras utan diskussion. Så kallade hederskulturer kan ifrågasättas om individer far illa. Aga av barn bör fördömas oavsett om den utövats av många under lång tid.

Läkarförbundets etik- och ansvarsråd har förtydligat sin syn på manlig omskärelse. Det nya ställningstagandet finns i sin helhet på Läkarförbundets hemsida och ansluter sig till det uttalande som Barnläkarföreningen, Läkaresällskapet och de nordiska etikdelegationerna i olika sammanhang gett uttryck för. 

Vi anser att barnets rätt till samtycke ska respekteras. Föräldrarna behöver också informeras om risker och smärta. Vi förordar även att de i stället överväger att göra en symbolisk omskärelse i avvaktan på att barnet självt kan ta ställning. Ett förbud mot omskärelse skulle dock i dagsläget sannolikt orsaka att flera barn än i dag skadas.  

I gränsdragningen mellan respekten för andra kulturer och individens integritet bör även läkare ha en åsikt. Av höstens meningsutbyte att döma finns både kollegor som försvarar och som tar kraftigt avstånd från manlig omskärelse. 

Läkarförbundets nuvarande ställningstagande betonar vikten av att frågan hanteras på ett sätt som bättre skyddar patienten. Debatten är viktig för att på sikt skapa en vård där respekten för patientens åsikt inkluderar även den egna könshuden.

Kommentera

Kommentera
bild

Första stora intervjun efter tystnaden Paolo Macchiarini tror fortsatt på sin metod

Nyheter | Efter fyra månaders tystnad väljer kirurgen Paolo Macchiarini nu att kommentera den allvarliga kritik som riktats mot honom efter SVT:s dokumentär Experimenten. Han är fortfarande övertygad om sin metod med syntetiska luftstrupar. »Komplikationerna är inte relaterade till transplantatet«, säger han till Läkartidningen. (3 kommentarer) 04 MAJ 2016

Lovande resultat av ablation vid hjärtsvikt och förmaksflimmer

Nya rön | Ablation hos patienter med hjärtsvikt och förmaksflimmer är klart bättre än farmakologisk behandling, enligt en multicenterstudie nyligen publicerad i Circulation. () 04 MAJ 2016

Annons Annons

Ökat antal asylsökande har fått effekter på hälso- och sjukvården

Nyheter | Hälso- och sjukvården har frestats på av ökningen av asylsökande under 2015, och det finns skillnader både inom och mellan landstingen. Det konstaterar Socialstyrelsen i en rapport. () 04 MAJ 2016

bild

Särskilt projekt för att introducera nyanställda läkare i Arvika Alla nya ska känna sig välkomna

Nyheter | Första dagen på jobbet är inte alltid lätt. På medicinkliniken på sjukhuset i Arvika har man skapat ett program för att alla nya ska känna sig hemma och kunna göra sitt bästa på jobbet från start. () 04 MAJ 2016

SFAM:s nya ordförande vill ha en bred diskussion på alla nivåer

Nyheter | Hanna Åsberg är SFAM:s, svensk förening för allmänmedicin, nya ordförande. – Vi har ett guldläge att driva primärvårdens hjärtefråga, säger hon. () 04 MAJ 2016

bild

Idrottsläkaren: »Mitt under derbyt tog jag ut målvakten« Idrottsläkaren Christian Åkermark berättar bland annat om tiden i Djurgården, Tre Kronor och New York Rangers

Kultur | Nu är det maj och dags för årets Ishockey-VM. En turnering som ställer krav inte bara på spelare på isen utan även på läkaren i båset. Läkartidningen har bett idrottsläkaren Christian Åkermark berätta om sin tid som bland annat Tre Kronors landslagsläkare under några år på 1970- och 1980-talen. () 04 MAJ 2016

bild

Replik till Johanna Ranes: Sylf instämmer i beskrivningen

Debatt | Sylf:s målsättning är att underläkare ska ha trygga anställningar i form av AT- och ST-tjänster och att dessa ska tillsättas genom en öppen och transparent rekryteringsprocess, skriver Emma Spak i denna replik. () 04 MAJ 2016

Traditionella riskfaktorer mer sällan hos takotsubopatienter

Nya rön | Traditionella kardiovaskulära riskfaktorer förekommer mer sällan hos patienter med takotsubo än hos kontroller. Däremot förekom KOL, affektiva sjukdomar och migrän i högre grad. (1 kommentar) 04 MAJ 2016

Akut njurskada vanligt och allvarligt tillstånd Den kliniska betydelsen är stor och sannolikt underskattad

Översikt | Akut njurskada är starkt förknippad med ökad dödlighet, risk för hjärtinfarkt, hjärtsvikt och dialyskrävande kronisk njursjukdom. Den etablerade klassifikationen av akut njurskada, KDIGO, använder sig av förändringar i serumkreatinin och/eller urinproduktion för indelning i tre stadier. () 03 MAJ 2016

World Medical Association kritiserar flyktingmottagande

Nyheter | Garantera flyktingar och migranter tillgång till adekvat sjukvård, samt säkra och tillräckliga levnadsförhållanden oavsett deras rättsliga status. Den uppmaningen till regeringar och lokala myndigheter kommer från World Medical Association (WMA). () 03 MAJ 2016

Viktigt utreda orsak till njurskada

Översikt | I klinisk praxis delas orsaker till akut njurskada in i prerenala, renala och postrenala, där prerenala är vanligast. Hos patienter med akut njurskada ska man alltid eftersträva normovolemi, optimera hemodynamik, behandla elektrolytrubbningar och seponera nefrotoxiska läkemedel samt dosjustera läkemedel med renal elimination. () 03 MAJ 2016

5 frågor
till Linda Rydén

Författarintervjun | Linda Rydén har tillsammans med tre kollegor skrivit två artiklar om akut njurskada i veckans nummer. () 03 MAJ 2016

»Sköldpaddor behöver ren sand och vatten och stora ytor att röra sig på … Men … vad behöver Conny?«

Krönika | Bör principen för djurskyddet kanske vidgas så att det kan gälla även människor? För i så fall kanske Conny skulle få del av samma omsorg som tillkommer hans sköldpaddor i den kullvälta bokhyllan. Hans Olsson, Psykosvården och vuxenhabiliteringen, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, förklarar. (1 kommentar) 03 MAJ 2016

Finns alternativ till venlafaxin?

Läkemedelsfrågan | Finns läkemedel som ger en effekt motsvarande venlafaxin, men med dokumenterat lägre risk för hyperhidros? Hur kan hyperhidros som läkemedelsbiverkan hanteras? () 03 MAJ 2016

»Som ortoped kan man faktiskt bota patienterna«

Människor & möten | Björn Waldebäck är specialist i ortopedi och idrottsmedicin, men också landslagsläkare för Tre Kronor – högaktuella just nu i och med Ishockey-VM 2016. Björn Waldebäck berättar om sitt jobb och hur han fick det i intervjun under vinjetten »Människor & möten«. () 03 MAJ 2016

Validering av svenska melanom­registret visar liten felregistrering

Originalstudie | Är registrerade data i kvalitetsregistren korrekta och varför fattas data som borde finnas? En validering av svenska melanomregistret visade att 4 procent av registreringarna var inkompletta avseende portvaktskörteldiagnostik, sentinel node-­diagnostik, i Södra sjukvårdsregionen under 2013. () 02 MAJ 2016

Senaste nummer
Senaste nummer

Nr 18–19/2016

Ovilja att ta medicin hos friska

Tidigare nummer

Debattera i Läkartidningen!

Välkommen med ditt inlägg. Läs mer om hur du kan bli publicerad.

Annons
Annons Annons Annons Annons