Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CSLM Läkartidningen 09-10/2014
Lakartidningen.se 2014-02-25

Medicinska konsulter hjälper till att bemanna vården

Marie Wedin, ordförande i Läkarförbundet

marie.wedin@slf.se

I Sverige råder otvetydig brist på specialister i allmänmedicin vid landets vårdcentraler. Bristen märks över hela landet. Svårast är läget i exempelvis Dalarna och Västernorrland där det troligen innebär att delar av befolkningen erbjuds vård med lägre säkerhet och kvalitet. Enligt Läkarförbundets bemanningsenkät som gjordes 2012 är cirka 1 400 läkartjänster vakanta, motsvarande omkring 30 procent av specialisterna i allmänmedicin. 

För att komma tillrätta med dagens underskott, ha möjlighet att ersätta pensionsavgångar och kunna erbjuda en rimlig arbetsmiljö behöver utbildningen av ST-läkare öka med 50 till 100 procent. Det är ett betydande uppdrag, som hastar, då det tar minst fem år att utbilda en legitimerad läkare till färdig specialist.

Med anledning av bristen på fast anställda allmänläkare på vårdcentralerna nödgas eller lockas både landstingen och privata vårdcentraler att bemanna verksamheterna med inhyrda läkare. Kostnaderna för detta sticker i ögonen på vissa landstingspolitiker. Sveriges Kommuner och landsting presenterade därför i december 2012 en gemensam strategi för att halvera beroendet av bemanningsföretag fram till 2014. Vi kan konstatera att detta inte har lyckats. I dag är hyrläkare nödvändiga för att hålla svensk hälso- och sjukvård flytande i praktiskt taget samma utsträckning som tidigare. 

Inhyrda läkare utgör ett viktigt och ofta effektivt tillskott i arbetet med att kunna erbjuda jämlik vård över landet. Det finns stafetter som regelbundet bemannar vårdcentraler, men också system där inhyrda specialister periodvis sprider specialkompetens till sjukhuskliniker över landet på vad som skulle vara deras ordinarie fritid. Detta innebär värdefullt kunskapsutbyte, bidrar till en mer jämlik vård och till att patienter slipper remitteras till överfulla universitetssjukhus. Det framhålls ofta att inhyrda läkare medför bristande kontinuitet i vården. Det kan vara så, men ofta är det mer värdefullt med någon läkare än ingen alls, och stundtals även en fördel för patienten med en »second opinion«.

Anledningen till att läkare säger upp sig från sin ordinarie tjänst för att arbeta som hyrläkare är ofta ett missnöje med arbetsmiljön. Frilansandet ger en möjlighet att få lägga upp arbetet på ett flexibelt och passande sätt och kan öka möjligheterna att kombinera patientarbete med forskning och familj. Flexibiliteten kan även locka äldre läkare att stanna kvar i yrket. Hösten 2012 var 8 procent av de specialistläkare som arbetade i primärvården 65 år eller äldre. Det här är en mycket värdefull kompetens att ta tillvara.

Drygt en tredjedel av hyrläkare har en fast anställning och jobbar som hyrläkare på sin fritid. Lönen är förstås en morot, men det upplevs också som attraktivt att kunna få arbeta koncentrerat med patientarbete utan administrativa överbyggnader. Det är också stimulerande att få arbeta som läkare på ett ställe där man uppskattas. 

Att städsla en kvalificerad medicinsk expert för att bemanna vakanser kan vara ett prisvärt alternativ. Det ger tillgång till en hundraprocentig arbetskraft som varken är sjuk eller föräldraledig. En läkare som är utbildad och fortbildad på någon annans bekostnad. En specialist som inte ställer krav på medbestämmande eller ifrågasätter rutiner. En viktig roll för hyrläkare kan vara att överbrygga tillfälliga vakansproblem så att de fast anställda läkarna orkar stanna kvar. Slutligen kan möjligheten att anlita hyrläkare också vara ett sätt att upprätthålla verksamheter som i kraft av sina vakanser ger en budget i balans.  

Problemet är inte hyrläkarna, utan bristen på specialister i allmänmedicin och and­ra specialiteter. För att komma tillrätta med detta krävs ett batteri av åtgärder. Först och främst behövs en god och attraktiv arbetsmiljö och goda arbetsvillkor för de specialister som i dag tjänstgör. Samtidigt krävs samordnade satsningar för att öka antalet ST-läkare inom bristspecialiteterna. 

Det är hög tid för att nationellt samordna dimensioneringen och satsningarna på utbildandet av morgondagens specialister. 

Kommentarer (6)

  • Marie Wedin har inte förstått specialitetens grunder

    2014-02-27 09:24 | I mitt examensbetyg 1984 från läkarutbildningen finns inget godkänt betyg i kursen allmänmedicin av den enkla anledning att denna specialitet inte tillmättes någon större betydelse, och det gavs ingen kurs i grundutbildningen. Specialiten var ung, och ingen visste riktigt hur ämnet skulle behandlas. Sedan dess har SFAM lagt ned ett stor möda på att definiera svensk allmänmedicin, arbeta fram nya målbeskrivningen och verktyg för utvärdering av allmänmedicinskt specialistkunnande i form av examen.

    Det är intressant att 30 år senare inse att vår högsta fackliga företrädare, Marie Wedin, inte har förstått specialiténs grunder: den kontinuerliga och personliga patientkontakten. Dessutom uttrycks det att det är en fördel att ha kollegor på en arbetsplats som »inte ställer krav krav på medbestämmande eller ifrågasätter rutiner« (sic!).

    Att applådera det kringresande sällskapets insatser i vården löser inte vårt arbetsmiljöproblem med underbemanning – det konserverar rådande förhållanden!

    Anders Fredén, specialist i allmänmedicin, Kumla Vårdcentral, Kungsvägsmottagningen

    Jäv:

  • Bra med brist

    2014-02-27 16:39 | Anders F: Att bli allmänläkare är inte att svära en ed på att livslångt tjäna en och samma befolkning. Mig veterligen är det ingen allmänmedicinsk plikt i alla fall.

    Marie W: Bra att du försvarar hyrläkare. Dock tycker jag det är mesigt att argumentera för fler allmänläkare. Det råder inget tvivel om att detta vore dåligt för både lönen och arbetsvillkor.

    Varför håller Läkarförbundet en så mesig linje i förhållande till politiker och media?

    Själv har jag i dag smarrig anställning på privat vårdcentral där jag tar ut betalning som arvode till mitt bolag. Detta vill jag fortsätta med. Landstingets vårdcentraler var inget för mig. Dålig lön och ingen möjlighet att jobba som konsult.

    Ju större brist, desto bättre chanser att var och en kan välja den form av anställning hen önskar.

    Jag har slutat jobba som hyrläkare eftersom hyrläkarlönen är alldeles för dålig. Ja, smaka på den ni. Ingen vågar säga detta. Alla tycks tro att hyrläkare badar i pengar, men faktum är när man räknat samma pension, semesterförmåner m m att det blott skiljer sig 10-20% i lön mellan fast anställd och hyrläkare.

    Fasta distriktsläkarlöner har gått upp påtagligt på senare år medan hyrläkarlönen står still. Fullständigt tabubelagt att argumentera för bättre hyrläkarvillkor - så klart ... men för mig är det inte längre värt att resa över halva landet och bekosta dubbelt boende med så obetydlig löneskillnad.

    Marie, ta det lugnt, skynda sakta, låt det inte komma en dag när arbetsgivaren bestämmer över oss vilken typ av anställningskontrakt vi ska ha. Det vill vi avgöra själva. Därför är det bra med brist.

    Anders Svensson, Allmänläkare, VGR

    Jäv:

  • Önskar att läkarbristen är här att stanna

    2014-02-28 09:03 | Håller till 100% med Anders Svenssons inlägg ... SKL:s välorganiserade PR-krig mot hyrläkare har skapat en felaktig och förvrängt bild av verkligheten ... Och det värsta är att Läkarförbundet och äldre läkare (läs: 40-talister) har köpt det med hull och hår ... Hyrläkare är inte problemet, de är en del i lösningen ... Det största problemet heter landstingen och dess 1800-talsorganisationsstruktur!! Och Marie Wedin sluta använda ord som hyrläkare, stafettläkare ... Det heter konsult inom alla andra branscher!!! Om Läkarförbundet inte kan förmå att kämpa för våra arbetsvillkor i ett läge då vi har en skriande läkarbrist när kan det då??? Jag håller helt med Anders ... Jag önskar att läkarbristen är här att stanna ... annars finns det inget hopp!!

    Rolf Bangs, Dr, Karolinska institutet

    Jäv:

  • Bra med brist?

    2014-02-28 09:04 | Anders, jag förstår dina argument. Men jag, som är fast anställd på en landstingsdriven vårdcentral, tycker inte att det är bra med brist.

    Jag tycker inte att det är bra med en arbetsmiljö som leder till spänningshuvudvärk och andra stressymtom.

    Jag tycker inte att det är bra att bli tvungen att sköta många patientärenden via ombud (distriktssköterskor) i stället för att själv bedöma patienten.

    Det tycker inte heller patienterna, som får svårt att få boka mottagningstider, eller som får svar på prover och röntgen sent eftersom doktorn inte hinner lämna ut svaren inom rimlig tid.

    Visst är det bra för din plånbok med brist.

    Men inte för så hemskt mycket annat.

    Elin Nilsson, distriktsläkare, Värmland

    Jäv:

  • Tack Marie Wedin!

    2014-02-28 14:21 | Riktigt bra om hyrläkare!

    Bertil Jansson, BUP, BUP

    Jäv: Jag är hyrläkare

  • Sjunger allmänläkaren-på-taxans lov!

    2014-03-05 08:46 | När jag läst MW:s inlägg blev jag riktigt upprymd. Hon sjunger ju mitt lov! Förvisso inte nämner allmänläkaren på nationella taxan någon gång men riktigt poängterar behovet av en mångfald av vårdgivare och olika möjligheter för blivande allmänläkare. "Missnöje med arbetsmiljön" är något som gör att allmänläkare hoppar av och bli hyrläkare. Det behövs "ett batteri av åtgärder" för att komma tillrätta med bristen av allmänläkare. Marie, Du kan inte bättre beskriva behovet av nationella taxan även för allmänläkare! Det måste finnas alternativ till att jobba på en vårdcentral. Och inte under vårdvalets mastodontregelverk! Om vi ska få fler blivande läkare att välja allmänmedicin måste det finnas klara alternativ. Min son går på KI sista terminen och säger att i princip vill ingen ägna sig åt allmänmedicin. Detta är mycket oroväckande! När studenterna är ute på vårdcentraler får de alltför ofta en trist syn på arbetssätt och arbetsmiljö. Vet inte hur många gånger jag hört detta av honom och hans kamrater under de här fem åren.

    Att få ”arbeta koncentrerat med patientarbete” är självfallet något jag vill som läkare. Just detta uppfylles på en enläkarmottagning! Som inte manövreras av landstingets regelverk! Där det finns en vårdcentral borde det också finnas en enläkarmottagning! Så klart att jag är mer flexibel i mitt arbetssätt än en VC med många anställda. Tillgängligheten för befolkningen i området ökar självklart med två olika arbetssätt. Vi kompletterar varann!

    Du har en stor uppgift att få Hägglund och regeringen att fatta att läget nu är skarpt. Vi går ju för tusan sotdöden! Ta till vara att läkare inte är stöpta i samma form. Jag är övertygad om att vi skulle få ett tillskott till allmänmedicinen om det finns en valmöjlighet i arbetssätt inom professionen. Enläkarmottagningar på nationella taxan har som honnörsord tillgänglighet, kontinuitet (100%!), kvalitet, flexibilitet och gott bemötande. Jag fyller 70 i år och tänker hålla på så länge det känns roligt. Det mest roliga och stimulerande vore att få min Doktorn Direkt att leva vidare med en yngre kollega! Och inte att förglömma, vilken glädje och trygghet för alla patienter som gillar den här vårdformen!!!

    Göran Thingwall, privatläkare, Doktorn Direkt

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Läkarförbundet för tredje året på Pride

Nyheter | Fem frågor till Jonas Ålebring, ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse, som på torsdag är moderator för ett seminarium som Läkarförbundet arrangerar under Prideveckan i Stockholm. () 26 JUL 2016

bild

Samtal i grupp
kan förbättra arbetsmiljö

Nyheter | Samtalsgrupper kan leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för läkare, det menar forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt förvånades David Bergman, som lett studien, över hur svår arbetssituation läkarna har. () 26 JUL 2016

Annons Annons

Inspektion visade på brister i arbetsmiljö på Mälarsjukhuset

Nyheter | Arbetsmiljöverket pekar på en rad brister i arbetsmiljön vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna som man menar måste åtgärdas.Bland annat handlar det om bristande hantering av tillbud. () 26 JUL 2016

bild

Prognosen sämre för rökare med aromatashämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

Tio läkare skriver i Svenska Dagbladet: »Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. (4 kommentarer) 25 JUL 2016

bild

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. () 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016

bild

Markör för hjärtsvikt kunde mätas i urinen

Nya rön | Att kunna mäta NT-proBNP i urinen öppnar för att patienten själv kan utföra analysen i sin hemmiljö. Kontroll av hjärtsvikt skulle då kunna ske oftare och under bekvämare former. () 25 JUL 2016

bild

Extremvärme ett ökande problem för globala folkhälsan Klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter drabbar även Sverige

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

bild

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domstol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016

Karolinska kan få böta för otillåten direktupphandling

Nyheter | Konkurrensverket kräver Karolinska universitetssjukhuset på 200 000 kronor i böter för en otillåten direktupphandling av en autofrys. Ärendet är en del i ett pågående projekt där upphandlingar av medicinteknik särskilt granskas. () 22 JUL 2016

Överbeläggningarna ökade

Nyheter | Landstinget Sörmland hade flest överbeläggningar under årets första halvår. Samtidigt syns en ökning bland ett flertal andra landsting under samma period, jämfört med motsvarande period tidigare år. () 21 JUL 2016

Flertalet, men inte alla, dementa får sin körlämplighet bedömd

Nya rön | Anmälan till Transportstyrelsen för återkallelse av körkort hade gjorts för 9 procent av patienterna med nyligen diagnostiserad demens, enligt en registerstudie. () 21 JUL 2016

Senaste nummer
Senaste nummer

Nr 28–30/2016

Den livsviktiga maten

Tidigare nummer

Debattera i Läkartidningen!

Välkommen med ditt inlägg. Läs mer om hur du kan bli publicerad.