Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CTFR Läkartidningen 12-13/2014
Lakartidningen.se 2014-03-18

Slopa uttrycket »vård som inte kan anstå«

Thomas Flodin, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd

thomas.flodin@slf.se

Socialstyrelsen har på Socialdepartementets uppdrag ägnat åtta månader åt att fundera över hur begreppet »vård som inte kan anstå« ska definieras eller »förtydligas«. Resultatet visar att det inte finns någon användbar definition. 

Socialstyrelsen skriver i sin rapport att begreppet inte är förenligt med medicinsk yrkesetik eller medicinskt tillämpligt i sjukvården och riskerar att äventyra patientsäkerheten. 

Begreppet »vård som kan anstå« dök upp första gången i en proposition 1981. Det handlade om hantering av så kallade utomlänspatienter. Begreppet infördes dock inte i lagtexten. Socialstyrelsen ansåg 1988 att begreppet inte bör användas för asylsökande. Begreppet »vård som inte kan anstå« infördes därefter utan närmare definition 1990 i en förordning om statlig ersättning för flyktingmottagande. 

Samma begrepp återkom i en proposition 1993 om mottagande av asylsökande. Först 2008, i lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande, togs begreppet in i lagtext – även här utan närmare definition.

Våren 2011 presenterades den statliga utredningen »Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet«. Utredningen föreslog att diskriminering i vården av »papperslösa« ska upphöra. Vården ska ges på samma villkor för alla. Regeringen tog emot utredningen med talande tystnad. 

Efter ett år nåddes en migrationspolitisk överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet. I en departementspromemoria föreslogs att papperslösa vuxna ska ha rätt till vård som inte kan anstå. Remissinstanserna, däribland Läkarförbundet, kritiserade begreppets otydlighet och påpekade att det var oanvändbart i vården. 

Tyvärr hindrade det inte att lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd – där begreppet har en central plats – trädde i kraft den 1 juli 2013. I samband med det fick Socialstyrelsen uppdraget att förtydliga tillämpningen av begreppet. Resultatet har nu presenterats.

Kritiken mot begreppet formulerades i november 2013 i ett gemensamt ställningstagande från 22 vårdprofessioner. Där sägs att det innebär införande av en ny prioriteringsprincip som strider mot den överordnade människovärdesprincipen och gällande prioriteringsordning. 

Det strider även mot vårdprofessionernas yrkesetik och riskerar att försämra patientsäkerheten och skada förtroendet för vården. Begreppet kan därtill inte definieras på ett användbart sätt. 

Det är mycket välkommet att Socialstyrelsen nu ger tydligt stöd åt Läkarförbundet och alla andra som kritiserat begreppets användbarhet. Socialstyrelsen försöker sig inte ens på en definition. Tyvärr rekommenderas inte ändrad lagstiftning. 

Mot bakgrund av Socialstyrelsens skarpa kritik finns anledning att höja på ögonbrynen åt rapportens formulering »vad som är vård som inte kan anstå får avgöras i det enskilda fallet av den behandlande läkaren eller tandläkaren«. Med hänsyn till Socialstyrelsens förkastande av begreppet bör formuleringen uppfattas som att det, precis som vanligt, är upp till vårdpersonalen att i det enskilda fallet avgöra vilken vård som ska ges. Sedvanliga prioriteringsprinciper ska alltså gälla.

Socialstyrelsen konstaterar samtidigt stora brister i den information som huvudmännen erbjudit sin personal om den nya lagen. Detta är allvarligt, då missuppfattningar och oklarheter ytterst drabbar patienter. Upp till var fjärde papperslös patient har felaktigt vägrats vård, enligt en uppföljning från Läkare i Världen; framför allt beror det på okunskap om lagen från 2013. 

Huvudmännen behöver bli bättre på att informera om gällande reglering. Informationen bör innefatta att Socialstyrelsen bedömer att begreppet »vård som inte kan anstå« inte är tillämpbart. Personalen ska så­ledes prioritera papperslösa enligt sedvanliga prioriteringsprinciper.  

Läkarförbundets inställning till diskriminering är entydig. Att prioritera eller bortprioritera patienter bör endast ske utifrån medicinskt behov. All vård bör ges på lika villkor. Det är ett ansvar för varje läkare att utöva sin yrkesetik i kontakten med varje patient oavsett pappersstatus. Begreppet vård som inte kan anstå hör inte hemma i vården och »papperslösa« ska erbjudas vård efter behov precis som alla andra.

Kommentarer (3)

  • Vård efter behov

    2014-03-26 12:06 | Tack för en bra krönika i ett viktigt ämne. Vård ska ges efter medicinska behov oavsett formaliteter som migrationsstatus. Mycket bra att det är behandlande läkares bedömning som är avgörande.

    Stephan Stenmark, smittskyddsläkare, Smittskyddsenheten/Infektionskliniken

    Jäv:

  • Finns det ingen gräns?

    2014-03-27 21:58 | Menas att vårdbehovet inte kan anses uttömt förrän sjukdomen är kurerad, t ex en koloncancer? Häromdagen uppmärksammades på TV-nyheterna att dröjsmålet från diagnos till behandling i Sverige är i genomsnitt 70 dagar ...

    Det är mer än lovligt naivt att lova allt till alla. Jag är inte säker på att det är ett legitimt ändamål heller, på ett större samhälleligt plan som sträcker sig längre än läkaryrkets etiska råmärken. Varifrån ska resurserna komma? Det blev ramaskri för många år sedan när landstingspolitikerna i Östergötland dristade sig till att göra en prioriteringslista över sjukdomar; opinionen accepterade inte den sortens krassa ärlighet, medgivandet om att upprioriteringar är ena sidan av myntet, nedprioriteringar den andra sidan. Annars får man acceptera en ökande skillnad mellan retorik och faktisk vård, eller öka kapaciteten för mer pengar eller trolla fram effektiviseringar. Kan den stora anslutningen till privata sjukförsäkringar ses som en minskande tro på det allmännas förmåga att leverera?

    Ur finansieringshänseende kommer inte vården som artikeln föreslår att ges på lika villkor.

    Jari Norvanto, psykiater, konsultläkare

    Jäv:

  • Obamacare

    2014-04-04 16:01 | Varför skickar inte USA helt enkelt sina patienter till Sverige så får de vård här utan kostnad? Möjligen bör de förneka att de är medborgare i USA för att det skall fixa sig.

    Gunnar Englund, Lektor, KTH

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Extremvärme ökande problem för folkhälsan Klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter drabbar även Sverige

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

bild

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

Annons Annons
bild

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domtol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

bild

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016

bild

Karolinska kan få böta för otillåten direktupphandling

Nyheter | Konkurrensverket kräver Karolinska universitetssjukhuset på 200 000 kronor i böter för en otillåten direktupphandling av en autofrys. Ärendet är en del i ett pågående projekt där upphandlingar av medicinteknik särskilt granskas. () 22 JUL 2016

Överbeläggningarna ökade

Nyheter | Landstinget Sörmland hade flest överbeläggningar under årets första halvår. Samtidigt syns en ökning bland ett flertal andra landsting under samma period, jämfört med motsvarande period tidigare år. () 21 JUL 2016

bild

Flertalet, men inte alla, dementa får sin körlämplighet bedömd

Nya rön | Anmälan till Transportstyrelsen för återkallelse av körkort hade gjorts för 9 procent av patienterna med nyligen diagnostiserad demens, enligt en registerstudie. () 21 JUL 2016

bild

IVO-kritik för ute-bliven behandling efter fästingbett

Patientsäkerhet | En läkare avvaktade med behandling vid en 8 × 8 cm stor hudrodnad efter ett fästingbett och tog i stället borreliaprov. För detta får läkaren kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. (IVO 8.2-27680/2014-15) (3 kommentarer) 21 JUL 2016

Nya åtgärder för att få stopp
på fusk vid högskoleprovet

Nyheter | Att fuska på högskoleprovet ska få allvarligare följder, bland annat avstängning från provet i två år, enligt ett regeringsbeslut i dag. () 21 JUL 2016

Vill att Jordanien öppnar gränsen för skadade syrier

Nyheter | Läkare utan gränser kräver att Jordanien ska öppna gränsen mot Syrien så att krigsskadade syrier kan få vård. () 21 JUL 2016

Hiv-incidensen
ökade i 74 länder

Nyheter | Andelen hiv-smittade som får behandling ökar och dödligheten minskar globalt. Men incidensen går bara långsamt nedåt, och i 74 länder ökade den mellan 2005 och 2015, visar en nyligen publicerad artikel i Lancet HIV. (1 kommentar) 20 JUL 2016

Kontaktallergi mot metallimplantat
är svårbedömd

Kommentaren | Komplikationer vid kontaktallergi mot metaller i ortopediska implantat förekommer men är sannolikt ovanliga. Vissa patienter bör utredas för kontakt­allergi mot metaller, och vissa bör få implantat av titan utan kobolt, krom eller nickel. Bedömning bör göras i samråd mellan dermatolog och ortoped. () 20 JUL 2016

Intorkning gav högre dödlighet hos geriatriska patienter

Nya rön | Hos patienter inom akut geriatrisk vård var dödligheten högre för dem som uppfyllde idrottsmedicinens kriterium för intorkning, enligt en studie gjord på Södertälje sjukhus. () 20 JUL 2016

Satsningar på språkkunskaper hos utlandsutbildade läkare bör öka

Debatt | Sverige bör ställa höga krav på och erbjuda ökade resurser till utlandsutbildade läkare. Bättre språkkunskaper och pedagogik kan leda till ökad patientsäkerhet, ökad ordinationsföljsamhet och minskad vårdkonsumtion, menar Viktor Madsen i en debattartikel. (3 kommentarer) 20 JUL 2016

Domen uppskjuten ännu
en gång för Fikru Maru

Nyheter | Kardiologen Fikru Maru sitter fortfarande fängslad i Etiopien. Och ännu en gång har domen mot honom skjutits upp. () 20 JUL 2016

Senaste nummer
Senaste nummer

Nr 28–30/2016

Den livsviktiga maten

Tidigare nummer

Debattera i Läkartidningen!

Välkommen med ditt inlägg. Läs mer om hur du kan bli publicerad.