Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CTFR Läkartidningen 12-13/2014
Lakartidningen.se 2014-03-18

Slopa uttrycket »vård som inte kan anstå«

Thomas Flodin, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd

thomas.flodin@slf.se

Socialstyrelsen har på Socialdepartementets uppdrag ägnat åtta månader åt att fundera över hur begreppet »vård som inte kan anstå« ska definieras eller »förtydligas«. Resultatet visar att det inte finns någon användbar definition. 

Socialstyrelsen skriver i sin rapport att begreppet inte är förenligt med medicinsk yrkesetik eller medicinskt tillämpligt i sjukvården och riskerar att äventyra patientsäkerheten. 

Begreppet »vård som kan anstå« dök upp första gången i en proposition 1981. Det handlade om hantering av så kallade utomlänspatienter. Begreppet infördes dock inte i lagtexten. Socialstyrelsen ansåg 1988 att begreppet inte bör användas för asylsökande. Begreppet »vård som inte kan anstå« infördes därefter utan närmare definition 1990 i en förordning om statlig ersättning för flyktingmottagande. 

Samma begrepp återkom i en proposition 1993 om mottagande av asylsökande. Först 2008, i lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande, togs begreppet in i lagtext – även här utan närmare definition.

Våren 2011 presenterades den statliga utredningen »Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet«. Utredningen föreslog att diskriminering i vården av »papperslösa« ska upphöra. Vården ska ges på samma villkor för alla. Regeringen tog emot utredningen med talande tystnad. 

Efter ett år nåddes en migrationspolitisk överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet. I en departementspromemoria föreslogs att papperslösa vuxna ska ha rätt till vård som inte kan anstå. Remissinstanserna, däribland Läkarförbundet, kritiserade begreppets otydlighet och påpekade att det var oanvändbart i vården. 

Tyvärr hindrade det inte att lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd – där begreppet har en central plats – trädde i kraft den 1 juli 2013. I samband med det fick Socialstyrelsen uppdraget att förtydliga tillämpningen av begreppet. Resultatet har nu presenterats.

Kritiken mot begreppet formulerades i november 2013 i ett gemensamt ställningstagande från 22 vårdprofessioner. Där sägs att det innebär införande av en ny prioriteringsprincip som strider mot den överordnade människovärdesprincipen och gällande prioriteringsordning. 

Det strider även mot vårdprofessionernas yrkesetik och riskerar att försämra patientsäkerheten och skada förtroendet för vården. Begreppet kan därtill inte definieras på ett användbart sätt. 

Det är mycket välkommet att Socialstyrelsen nu ger tydligt stöd åt Läkarförbundet och alla andra som kritiserat begreppets användbarhet. Socialstyrelsen försöker sig inte ens på en definition. Tyvärr rekommenderas inte ändrad lagstiftning. 

Mot bakgrund av Socialstyrelsens skarpa kritik finns anledning att höja på ögonbrynen åt rapportens formulering »vad som är vård som inte kan anstå får avgöras i det enskilda fallet av den behandlande läkaren eller tandläkaren«. Med hänsyn till Socialstyrelsens förkastande av begreppet bör formuleringen uppfattas som att det, precis som vanligt, är upp till vårdpersonalen att i det enskilda fallet avgöra vilken vård som ska ges. Sedvanliga prioriteringsprinciper ska alltså gälla.

Socialstyrelsen konstaterar samtidigt stora brister i den information som huvudmännen erbjudit sin personal om den nya lagen. Detta är allvarligt, då missuppfattningar och oklarheter ytterst drabbar patienter. Upp till var fjärde papperslös patient har felaktigt vägrats vård, enligt en uppföljning från Läkare i Världen; framför allt beror det på okunskap om lagen från 2013. 

Huvudmännen behöver bli bättre på att informera om gällande reglering. Informationen bör innefatta att Socialstyrelsen bedömer att begreppet »vård som inte kan anstå« inte är tillämpbart. Personalen ska så­ledes prioritera papperslösa enligt sedvanliga prioriteringsprinciper.  

Läkarförbundets inställning till diskriminering är entydig. Att prioritera eller bortprioritera patienter bör endast ske utifrån medicinskt behov. All vård bör ges på lika villkor. Det är ett ansvar för varje läkare att utöva sin yrkesetik i kontakten med varje patient oavsett pappersstatus. Begreppet vård som inte kan anstå hör inte hemma i vården och »papperslösa« ska erbjudas vård efter behov precis som alla andra.

Kommentarer (3)

  • Vård efter behov

    2014-03-26 12:06 | Tack för en bra krönika i ett viktigt ämne. Vård ska ges efter medicinska behov oavsett formaliteter som migrationsstatus. Mycket bra att det är behandlande läkares bedömning som är avgörande.

    Stephan Stenmark, smittskyddsläkare, Smittskyddsenheten/Infektionskliniken

    Jäv:

  • Finns det ingen gräns?

    2014-03-27 21:58 | Menas att vårdbehovet inte kan anses uttömt förrän sjukdomen är kurerad, t ex en koloncancer? Häromdagen uppmärksammades på TV-nyheterna att dröjsmålet från diagnos till behandling i Sverige är i genomsnitt 70 dagar ...

    Det är mer än lovligt naivt att lova allt till alla. Jag är inte säker på att det är ett legitimt ändamål heller, på ett större samhälleligt plan som sträcker sig längre än läkaryrkets etiska råmärken. Varifrån ska resurserna komma? Det blev ramaskri för många år sedan när landstingspolitikerna i Östergötland dristade sig till att göra en prioriteringslista över sjukdomar; opinionen accepterade inte den sortens krassa ärlighet, medgivandet om att upprioriteringar är ena sidan av myntet, nedprioriteringar den andra sidan. Annars får man acceptera en ökande skillnad mellan retorik och faktisk vård, eller öka kapaciteten för mer pengar eller trolla fram effektiviseringar. Kan den stora anslutningen till privata sjukförsäkringar ses som en minskande tro på det allmännas förmåga att leverera?

    Ur finansieringshänseende kommer inte vården som artikeln föreslår att ges på lika villkor.

    Jari Norvanto, psykiater, konsultläkare

    Jäv:

  • Obamacare

    2014-04-04 16:01 | Varför skickar inte USA helt enkelt sina patienter till Sverige så får de vård här utan kostnad? Möjligen bör de förneka att de är medborgare i USA för att det skall fixa sig.

    Gunnar Englund, Lektor, KTH

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Det är dags att se värdet av patientnära forskning

Debatt | Värdet av patientnära forskning är stort inom medicinska forskningsfält där sjukdomar utvecklas under lång tid, och där behandling och rehabilitering pågår under månader/år. Det är dags att se vårdens potential som kunskapskälla, skriver Anders Wallin (bilden). () 27 JUN 2016

bild

Vårdköerna börjar att växa igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Män stod bakom många inlägg i Macchiariniaffären

Nyheter | Det var mest män som snyntes i kommentarsfälten till artiklar om den så kallade Macchiariniaffären. Det framgår av Jörgen Lundälvs genomgång av 314 kommentarer till 55 artiklar i Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. I de fall där den kommenterades specialitet framgick var psykiatri vanligast. Ämnen som oftast kommenterades var KI-ledningens agerande, granskningsprocessen och etik. (2 kommentarer) 21 JUN 2016

Senaste nummer
Senaste nummer

Nr 24-25/2016

Packat och klart för hembesök

Tidigare nummer

Debattera i Läkartidningen!

Välkommen med ditt inlägg. Läs mer om hur du kan bli publicerad.

Annons
Annons Annons Annons