En rykande aktuell studie visar tydligt att läkare som chefer har en mycket viktig roll att spela för vårdens kvalitet och utveckling. Amanda Goodall, gästforskare vid Cass Business School i London, har funnit ett tydligt samband mellan högpre-sterande sjukhus och läkares ledarskap. Hennes studie är baserad på sjukhus i USA, men hon ser ingen anledning till andra resultat i jämförbara länder.  

I studien har Goodall granskat de bästa sjukhusen inom tre områden och hur den högsta ledningen för respektive sjukhus har sett ut. Av de 100 bästa cancersjukhusen i USA visade det sig att 51 leds av personer med bakgrund som läkare. Motsvarande siffra för de 100 sjukhus som är bäst på matsmältningsproblem och hjärtsjukvård är 34 respektive 37 sjukhus ledda av läkare.

Enligt den brittiska tidningen The Guardian, som tagit del av studien, säger Goodall att resultatet är imponerande då det finns omkring 6 300 sjukhus i USA, och endast 235 av dessa leds av läkare. 

Studien, som publiceras i den amerikanska tidskriften Social Science and Medicin, visar också att sjukhusen med läkare i ledningen har 25 procent bättre kvalitetsresultat än andra jämförbara sjukhus. 

Amanda Goodalls slutsatser är att det finns klara samband mellan sjukhus som leds av läkare och god vård. Många sjukhus skulle därför behöva läkare i den högsta ledningen. Tidigare var det betydligt vanligare att sjukhusen leddes av läkare. Numera är ledningen inom välfärden dominerad av ekonomins era, även juridikens. I framtiden spår jag att den medicinska professionens kapacitet kommer användas mera till det bästa för våra patienter.

En stor del av utvecklingen av sjukvården vilar just på läkarna. Vi måste vara med och styra vården, och det är svårt att göra från en position i baksätet. Läkare behöver därför kliva fram och ta plats vid ratten. 

Läkare är den yrkeskategori i sjukvården som har högst medicinsk kompetens och som kan ta det medicinska ansvaret. Att leda och ta ansvar är en icke valbar del i professionens yrkesroll. Läkares kompetens behövs i det ofta svåra beslutsfattandet som krävs i hälso- och sjukvården. Grunden för styrning och utveckling måste ständigt vara medicinska överväganden till det bästa för patienterna. 

Läkaren som chef har också goda möjligheter att motivera och förankra nödvändiga prioriteringar i verksamheten. En fråga som managementfilosofin sällan berör är att läkaren som verksamhetschef kan ge stöd i den professionella yrkesrollen. Detta är en kärnfråga. Sjukvård bygger på förtroende och professionellt yrkesutövande.

Detta måste finnas med vid chefstillsättningar. Vid den pågående rekryteringen av chefer vid Nya Karolinska sjukhuset tycks emellertid de akademiska meriterna väga tyngst i vågskålen. Visst är de akademiska meriterna en relevant faktor, men helt avgörande är ändå att den som är chef kan ta det medicinska ansvaret. 

Här finns goda skäl att ifrågasätta de satta urvals-kriterierna bland annat med hänvisning just till de akademiska forskningsrönen. Det blir särskilt märkligt och inkonsekvent att värdera de akademiska meriterna högre än det som de akademiska forskningsrönen, såsom Amanda Goodalls, visar är avgörande för framgång. 

Det är dags att satsa på ett medicinskt kompetent ledarskap i världsklass. En ny generation läkare står redo att ta ett ledaransvar. Sveriges yngre läkares förening (Sylf) kan i sina medlemsundersökningar visa att det finns ett stort intresse av att bli chef i sjukvården. 

En konkret och enkel åtgärd för fler läkare i chefsposition vore att inrätta program i ledarskaps-ST i varje landsting/region. Dessa måste följas upp med chefsutveckling för specialister. 

Det är hög tid att den grupp som jag tillhör – medel-ålders specialister – kliver fram och banar väg. Till sist, men inte minst, måste vi stödja kolleger som tar sig an ett av vårdens riktiga tuffa uppdrag – cheferna i första linjen. 

Har ni en ny chef? Ge denne ert stöd i vardagen!