En vecka fullspäckad med vårddebatt är avslutad. Almedalen 2016 blev ett lyckat år för Läkarförbundet. Redan innan pratade man om vår profilfråga, en nationell reform för primärvården. För en dryg månad sedan skrev Läkarförbundet en debattartikel tillsammans med norska Legeforeningen om krav på en nationell reform av den svenska primärvården. Väl på plats har intresset för våra förslag varit mycket stort. Vi har haft diskussioner med en rad beslutsfattare på både nationell och regional nivå, och gensvaret har varit mycket bra. Problembeskrivningen kring primärvården delar alla, men det saknas konkreta initiativ för att komma till rätta med problemen. Läkarförbundet har nu tagit taktpinnen för att visa på lösningar. Det uppskattas av andra beslutsfattare. 

Almedalen har blivit allt större varje år. I år arrangerades över 3 800 evenemang under loppet av en vecka. Bland kritikerna säger man att det är kommersialiserat, styrt av kommunikations- och PR-byråer i kombination med rosévinsmingel och navelskådning. Nog finns de inslagen representerade under politikerveckan. Men samtidigt visar det stora intresset för att vara på plats just det faktum att Almedalen har betydelse i svensk samhällsdebatt. 

Det första politikermötet i Almedalen ägde rum 1968. Då var det Olof Palme, som tillbringade sina somrar på gotländska Fårö, som ställde sig på ett lastbilsflak vid kruttornet i Visby för att hålla ett improviserat valtal. Därmed etablerades namnet Palmedalen, sedan politikerveckan och numera kort och gott Almedalen. 

Fenomenet är unikt. Ingenstans i världen samlas så många beslutsfattare på samma plats, öppet och demokratiskt. Almedalen kännetecknar det som gör svensk politik stark. Dialogen, den starka organisationsgraden i föreningar, det öppna demokratiska samhället. I tider där det demokratiska mötet i flera delar av världen ifrågasätts och hotas är det något att reflektera kring. För samtidigt som det finns de som ser politikerveckan som ett jippo är det få platser i världen där något liknande ens skulle vara möjligt att genomföra.

För Läkarförbundet är Almedalen en viktig arena. Där möjliggörs en rad informella samtal, och det går att samla flera olika intressenter kring samma bord. Där kan vi påverka politiker och beslutsfattare utan att det blir för formellt och därmed svårt att komma framåt. Det är viktigt utifrån min uppgift att driva Läkarförbundets politik. Under den här veckan har jag fått möjlighet att samtala med myndighetschefer, landstingspolitiker, ministrar och en lång rad företrädare från andra organisationer på ett sätt som annars aldrig hade varit praktiskt genomförbart. Här är vi som företrädare och ledare också tillgängliga för spontana samtal med många som annars inte träffar oss. Almedalen har ett värde i svensk samhällsdebatt.

Några av de andra viktiga områdena under veckan har kretsat kring bemanning, ledarskap, valfrihet och digitalisering – viktiga frågor för Läkarförbundet. Vi har bemött missuppfattningar om läkares arbetstider och kunnat vrida diskussionen till hur läkares arbete i stället kan underlättas. Detta är diskussioner som vi måste ta, och vi måste vara »på bollen«. Chefs- och ledningsfrågor är ett annat område där vi tar större plats och där läkare kliver fram. 

I paneldebatter har vi tillsammans med patientföreträdare drivit på för att nya digitala tjänster måste vara relevanta och underlätta mötet mellan läkare och patient. Det är inte den digitala utvecklingsmöjligheten utan behoven av nya lösningar som måste gå i främsta ledet. Det är helt nödvändigt att professionen är delaktig när nya tekniska lösningar utvecklas. De digitala systemen måste ha som fokus att underlätta, samordna och stödja det vardagliga kliniska arbetet.

Jag vill också passa på att önska samtliga medlemmar en glad sommar. Sommaren innebär en tuff tid med små marginaler, många stängda vårdplatser och en pressad tillvaro. För Läkarförbundet står det klart att något måste göras åt den alltmer ansträngda situationen i svensk hälso- och sjukvård. I våra möten med beslutsfattare diskuterar vi löpande den ansträngda och oacceptabla situationen. Jag hoppas trots detta att ni alla får en välbehövd semester, möjlighet att ladda batterierna och umgås med era nära och kära.