Frågan om övertid är ständigt aktuell. Vid senaste avtalsrörelsen tog vi upp frågan och lyckades då få bättre skrivningar i våra avtal kring hanteringen. Bland annat måste arbetsgivaren numera tydliggöra varför man vill skriva bort rätten till övertidsersättning: det går inte längre att slentrianmässigt lägga fram ett avtal utan diskussion med läkaren om till exempel högre lön.

Övertid är arbetstid som arbetsgivaren måste beordra om, eller alternativt godkänna i efterhand, om du till exempel fastnar i en arbetsuppgift som inte hinner avslutas på din ordinarie arbetstid. Övertid får bara användas när särskilda skäl råder och aldrig schemaläggas. När övertid beordras kan det enbart ske med kort varsel, och man är som anställd skyldig att utföra arbetet. Normalt regleras dock övertiden i kollektivavtal och du har i så fall rätt till övertidsersättning.

Oavsett om man har rätt till ersättning eller inte måste dock all arbetstid registreras. Denna skyldighet är lagstadgad och det finns inga gråzoner eller tolkningsutrymmen. Hur detta görs varierar en hel del, har det visat sig. På vissa håll fungerar det bra och är okomplicerat, men vi har också fått signaler om att det på många håll upplevs som krångligt, om ens möjligt. Regelverken säger att arbetsgivaren ska ha kontroll över personalens arbetstid och att det ska finnas rutiner och system för detta. Rutinerna behöver bli både bättre och smidigare. Problemen blir extra tydliga i samband med hanteringen av så kallad ”flextid”.

Flextid innebär att du som anställd kan vara flexibel i hur du planerar din arbetstid i början och slutet av arbetsdagen. Många gånger används flextid dock som en sorts regulator, i stället för övertid. Särskilt tydligt är detta för dem som inte har rätt till övertidsersättning. Viktigt att tänka på då är att inte tid fryser inne, vilket kan inträffa när flexramen inte räcker till. Läkarförbundets inställning är att arbetad tid aldrig kan gå förlorad utan ska kompenseras i tid eller annan ersättning. Flextid är tid som du själv avgör om du vill använda eller inte.

Eftersom det är arbetsgivarens beslut om arbete som utförs är övertid eller inte är det viktigt att lokala parter har en dialog om arbetsbelastningen och vilka arbetsuppgifter som ligger inom ramen för den ordinarie arbetstiden. Kom ihåg att du har rätt till ersättning när du beordras arbeta övertid, om inget annat har blivit överenskommet. Det är viktigt att betona att alla undantag som görs ska handla om gemensamma överenskommelser. Arbetsgivaren kan inte på egen hand meddela att du inte får övertidsersättning. Ändå sker det i många fall i samband med tillträde till en ny tjänst. 

Efter det att förhandlingen om lön och villkor är klar och man ska skriva på är det inte sällan arbetsgivaren ensidigt i anställningskontraktet har kryssat i en ruta där det står ”Jag avstår övertidsersättning”. Haja till om ni läser det. Ni ska inte ge bort er rätt till ersättning genom att acceptera en förkryssad ruta. Ersättning för övertid är en del av förhandlingen om villkor. Om arbetsgivaren vill förhandla om ersättningen för övertid behöver detta kompenseras i övriga villkor, till exempel i grundlönen.

Övertid handlar om mer än bara ersättningen. Det handlar om hållbara arbetsförhållanden. Sjukvården har länge kunnat förlita sig på att läkare ställer upp i alla väder. Traditionellt har det förväntats av den enskilde läkaren att jobba på så länge det behövs. Den tiden är förbi. Även läkare behöver ett modernt arbetsliv, annars kommer sjuktalen till följd av arbetsrelaterad stress att öka. Detta är en tendens som syns inom stora delar av arbetsmarknaden, och statistiken visar att unga kvinnliga läkare är bland dem som oftast drabbas av arbetsrelaterad stress.

Läkarförbundet kommer fortsatt att bevaka frågan i kommande avtalsrörelse under våren, och har övertid med som en särskild del av yrkandet. Med andra ord: var rädd om dig själv och din tid, och betänk att arbetstidslagar och kollektivavtal finns av en anledning – som ett skydd mot ohälsa!