Nr 11/2017

Inledare

Läs om ett ämne varje läkare bör ägna intresse åt 447

Ett andra steg blir att fundera över vad man som enskild läkare kan göra för att minska på antalet diagnostiska fel och misstag. För, som Pelle Gustafson konstaterar, är diagnosställande huvudsakligen en uppgift för läkare. Arbetet för att minska på felen och misstagen kan således aldrig lyckas om inte läkare engagerar sig i det.

(0 kommentarer)

Signerat

Primärvården - Slutsnackat om brister – nu behövs verkstad! 449

»Nu måste 40 års funderande leda till konkreta resultat!«

(3 kommentarer)

Debatt

Kunskapen om autism hos flickor måste öka 460

Kunskapen om hur flickors och kvinnors svårigheter vid autism yttrar sig kliniskt måste bli bättre inom vården, omsorgen och skolan, skriver Maria Bühler och medförfattare, samtliga legitimerade psykologer.

(11 kommentarer)

Apropå! Trygg hänvisning till rätt vård 461

Kombinerat med 1177 Vårdguidens rådgivningsstöd ger beslutsstödet RETTS en stabil grund för sjuksköterskor att bedöma lämplig vårdnivå, skriver Ingunn Granum, som kort redogör för ett arbetssätt som används vid akutmottagningarna i Karlstad och Arvika.

(1 kommentarer)

Apropå! Rätten till diagnos vid Ehlers–Danlos syndrom 462

Om allmänläkare ska stå för diagnostiken och omhändertagandet av patienter med genetiska sjukdomar som Ehlers–Danlos syndrom måste en ordentlig satsning göras för att lyfta kompetensen, skriver Sofie Blume.

(5 kommentarer)

Nyheter

Läkare ställde chefer mot väggen 450

Det var en kväll för att rensa luften. Läkarna i Örebro län fick en ovanlig chans att tillsammans möta makthavarna för att säga vad de verkligen tyckte och tänkte. Och temperaturen i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro steg allt eftersom. 

(1 kommentarer)

En manlig läkare får 700 000 kronor mer i livslön 450

En manlig läkare tjänar i genomsnitt 700 000 kronor mer i livslön jämfört med en kvinnlig läkare, visar statistik från Saco. »Det är absurt att det fortfarande är så«, säger Nina Rose från Kvinnliga läkares förening.

(16 kommentarer)

»Det här är en systemförändring« - Hennes uppdrag: Förändra sjukvården 451

Hälso- och sjukvården behöver en strukturförändring med primärvården i fokus. Det anser regeringen, som i dag tillsatte en särskild utvecklare med uppdrag att leda arbetet – närmare bestämt Anna Nergårdh, i dag chefläkare i Stockholms läns landsting.

(14 kommentarer)

Förslag för att stärka chefläkarens oberoende ställning - Sjukhusläkarnas fullmäktige: 451

På torsdag och fredag är det dags för Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte. Task-shifting, fortbildning, övertidsersättning och chefläkare är några ämnen som kommer avhandlas. Naomi Clyne, ordförande för Sjukhusläkarna i Lund, tycker att chefläkaren har »tjänstemannafierats«.

(7 kommentarer)

Forskare backar om behandling av hjärntumörer 451

Forskning vid Karolinska institutet ledde fram till en mycket lovande läkemedelskandidat för att behandla hjärntumörer. Men resultaten för försöksdjurens överlevnad har visat sig vara överskattade och svåra att upprepa.

(0 kommentarer)

Nytt avtal på gång för läkarna - Nya tider – gamla strider? 452

I år ska ett nytt kollektivavtal för de landstingsanställda läkarna förhandlas fram. Läkartidningen har undersökt vilka frågor som präglat tidigare avtalsrörelser – och kan konstatera att många av dem går igen.

(0 kommentarer)

»Nu har vi lagt upp våra kort« 458

»Nu rullar bollen. Nu har vi lagt upp våra kort. Det är en viktig avtalsrörelse, både principiellt och innehållsmässigt, med anledning av vad som har hänt de två senaste åren.« Det sa Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren i december 2016.

(0 kommentarer)

Krönika

»De bästa läkare jag känner är de som har egen erfarenhet av svårare sjukdomar.« 465

Olika läkare förhåller sig olika till en eventuell egen sjuklighet. »Själv går jag hela tiden och väntar på det som ju oundvikligen kommer att drabba mig«, skriver Nina Cavalli-Björkman i sin krönika. Och tillägger att de bästa läkare hon känner är de som har egen erfarenhet av svårare sjukdomar.

(1 kommentarer)

Kultur

Det kom ett brev - Diagnoser jag aldrig fick ställa … 515

Som toraxkirurg är man van vid att möta patienter med diagnoser redan ställda av andra läkare. Hela yrkeslivet längtar man efter att få ställa en egen diagnos, men det är först efter pensioneringen man får chansen att räkna upp diagnoserna som man gärna skulle ha ställt. 

(5 kommentarer)

Människor & möten

»Våra projekt verkar för ett mer demens­vänligt samhälle« 517

Målet är ett demensvänligare samhälle – inte bara på sjukhusen utan i alla miljöer. Wilhelmina Hoffman, geriatriker ­och chef för Svenskt demens­centrum och Stiftelsen Silvia­hemmet, har vigt hela läkarkarriären åt att  främja den målsättningen. Hennes arbete belönades nyligen med kunglig medalj.

(0 kommentarer)

Klinik & vetenskap

Reflexion

Fortsatta hinder för en samlad läkemedelslista 467

»Äntligen, tänker jag, får vi en samlad läkemedelslista direkt i journal­systemet …«

(0 kommentarer)

Författarintervjun

5 frågor till Charlotta Nelsson 467

Charlotta Nelsson har tillsammans med Mikael Karlsson skrivit en artikel om problemen kring konsultation på distans.

(0 kommentarer)

Medicinsk kommentar

Små fettämnen kan ha stor roll vid utveckling av ateroskleros - Låga antikroppsnivåer kan bidra till vanliga folksjukdomar, »stenåldersliv« ger högre halter viktiga skyddsmarkörer 468

Kronisk inflammmation är typiskt för sjukdomar som till exempel ateroskleros och hjärt–kärlsjukdom. Antikroppar mot små fettämnen som fosforylkolin och malondialdehyd är skyddsmarkörer vid dessa sjukdomar. Kanske kan vaccination bli en möjlighet för att höja halterna av sådana skyddande antikroppar.

(0 kommentarer)

Nya rön

Låg kondition i övre tonåren kopplades till hjärt–kärlsjukdom 470

Låg kondition är redan i tonåren en stark riskfaktor för hjärt­–kärlsjukdom och död senare i livet. Det visar en ny avhandling. Sambandet mellan kondition och sjukdom förefaller vara förmedlat via ärftliga faktorer.

(1 kommentarer)

Komplementpeptiden C3a ledde till bättre återhämtning efter stroke 470

Intranasal behandling med komplementpeptiden C3a ledde till en bättre och bestående återhämtning hos möss efter ischemisk stroke. Det visar en ny studie.

(0 kommentarer)

Bariatrisk kirurgi gav bättre blodsockerkontroll vid BMI under 35 471

Jämfört med medicinsk behandling gav bariatrisk kirurgi bättre glykemisk kontroll hos typ 2-diabetiker med BMI under 35. Det visar en litteraturanalys. Det saknas dock långtidsdata om remission vid typ 2-diabetes, mortalitet, effekt på livskvalitet samt diabetesrelaterade eller kardiovaskulära komplikationer. Fler studier behövs innan kirurgi kan rekommenderas även vid BMI under 35.

(0 kommentarer)

Samband mellan gånghastighet och risker vid högt blodtryck hos äldre 471

Självvald gånghastighet kan vara en indikator på om högt blodtryck innebär ökad risk för tidig död hos mycket gamla människor. Det framgår i en ny avhandling från Umeå universitet som undersökt betydelsen av självvald gånghastighet och kognition för risk för tidig död och stroke hos äldre med olika blodtrycksnivåer.

(0 kommentarer)

Temainledning

Säkrare sjukvård ett arbete för läkare 473

I detta temanummer presenteras olika aspekter på diagnostiska fel och misstag och vad som kan göras för att förhindra dem, skriver Pelle Gustafson, medicinsk redaktör.

(2 kommentarer)

Temaartikel

Diagnostiska fel och misstag är vanliga och svåra att mäta 474

Arbete med att undvika och minimera diagnostiska fel är ett utmärkt tillfälle till ökad patientsäkerhet, lärande och kompetensutveckling. Mätmetoder av diagnostiska fel måste dock utvecklas och valideras.

(1 kommentarer)

Strukturerad bedömning viktig vid konsultation på distans - Risk för under- och övervärdering av symtom vid telefonkontakt 477

Ett strukturerat arbetssätt med bland annat tydlig metodik för samtalsprocess, värdering av vitala funktioner samt strukturerad kommunikation möjliggör telefonrådgivning med god patientsäkerhet.

(2 kommentarer)

Dominerar lex Maria-fallen inom primärvård och akutsjukvård - Bra teamarbete, tre-regeln, kontrollfrågor och bättre träning i diagnostik är några åtgärder för att minska risken för fel 480

En betydande andel av lex Maria-ärenden från primärvård och akutsjukvård utgörs av diagnostiska fel och misstag. Bakomliggande orsaker kan vara övergripande fel/systemfel inklusive kommunikationsproblem, patient­relaterade faktorer samt läkarrelaterade faktorer inklusive kognitiva misstag.

(0 kommentarer)

Bilddiagnostik inget facit vid diagnos av appendicit - Större acceptans i sjukvård än hos lekmän för att diagnosen kan vara svår 484

I en studie visas att av 49 bedömda fall av missad diagnos av appendicit anmäldes 8 enligt lex Maria medan övriga inkom som enskildas klagomål till tillsynsmyndigheten. Detta antyder en större acceptans i sjukvård att diagnostik av appendicit kan vara svår.

(2 kommentarer)

Missad hjärtinfarkt var ofta relaterad till atypisk anamnes - Systematisk genomgång av bakomliggande orsaker till anmälda fall av felaktig diagnostik vid akut hjärtinfarkt 488

En mer generös indikation för troponinmätning och EKG samt ökad kännedom om atypiska symtom skulle möjligen kunna reducera förekomsten av feldiagnostik vid hjärtinfarkt.

(3 kommentarer)

Bristande initial handläggning vanligast vid missad höftfraktur - Fel vid anamnes, status eller röntgen orsakar de flesta fall, enligt retrospektiv kohortstudie 492

En majoritet av missade höftfrakturer kunde härledas till brister vid initial handläggning: anamnesupptagning, statusundersökning eller röntgenundersökning. De mest frekventa felhändelserna orsakades av fördröjd läkarundersökning av patient utanför sjukhus. Missad diagnos ger fördröjd operation, vilket ökar risken för komplikationer och dödlighet.

(1 kommentarer)

Utgåvan som PDF

Böcker


Beställ en bok från Läkartidningen!

Skriv ett nytt rön


Har du blivit publicerad? Har du doktorerat? Skriv ett kort referat under Nya rön i Läkartidningen.

Arkivet


Ett enda arkiv. 45 000 artiklar. I fulltext från och med år 1996.

Läkartidningen arrangerar


Ta del av de senaste rönen. Träffa kollegor. Knyt kontakt med nya arbetsgivare.