Annes blogg

Jag skulle kunna beskriva intensiteten i min förkylning i ord. Men det skulle bli en själlös mening, full av tekniska termer. En bild säger också mer än tusen ord.

Nå, i fredags var jag blott i startgroparna på förkylningen och roade mig med att gå kandidatjour på infektionsakuten. En tillvaro i ensamhet, skulle det visa sig. För utöver medkursare och handledare var det inte mycket folk på plats, ovanligt lite för att vara en fredagskväll. Min handledare konstaterade att, jorå, det blir nog en lugn natt. För nu är det OS-tider, och då håller sig folk friskare än annars. Eller, åtminstone borta från akuten. Det trots att februari annars är årets mest sjukdomsalstrande månad

Stämmer det? Anekdotiska bevis stöds av den här amerikanska studien, som visar att åtminstone manliga besökare blir färre till antalet under större sportevenemang. Vilket skulle bevisas: under vår kväll dominerade också damerna till antalet. Men, var är männen då? Hemma hela dagarna och, erm, passar sjuka barn? Inte enligt en annan nyligen offentliggjord studie, som visar att Vård av sjukt barn-dagarna inte ökar i antal under sportevenemang så som fotbolls-VM.

Blir vi således friskare av att titta på OS? Kanske. Folk som ägnat sig åt att idrotta själva, eller för den delen bara varit ute och gått, återfanns i högre grad hos ortopederna under kvällen, än den andelen av stockholmarna som stannat vid teven.

Men, det är inte för att bli friska som folk kollar på sport. Utan? Här finns svaren, i vetenskapens skepnad.