Vårdpersonal missar gömdas rättigheter

Regeringen har efter 15 års politisk långbänk tillsatt en särskild utredare som ska se över asylsökandes, gömdas och papperslösas rätt till vård (se Papperslösa kan få rätt till vård). Utredningen, som ska vara klar till sista maj nästa år, ska »överväga och lämna förslag på hur en utvidgad skyldighet för landstingen att erbjuda subventionerad hälso- och sjukvård för de berörda grupperna kan utformas«. Fram till dess att utredningen är klar har 19 landsting och 2 regioner att själva hantera frågan.

I Region Skåne behandlas papperslösa som sökt asyl på samma sätt som svenska medborgare. I Stockholms läns landsting ska papperslösa inte nekas vård utan få akut och behövlig vård, tillsammans med nödvändiga återbesök för sjukdomar, och betalning ska ske i efterhand.

– Problemet är att inte all personal ens vid storsjukhus känner till reglerna, säger My Morin, vice ordförande i Läkare i världen, arrangör av seminariet »Papperslösas rätt till vård – hur formas diskussionen inför val 2010?« i Stockholms kulturhus den 23 februari.

– Det händer att papperslösa stoppas i kassan, vittnar hon.

Hindren för en allmän och lika vård är inte en ekonomisk fråga, framhåller företrädare från samtliga fem stora partier i Stockholms läns landsting. Att neka barn- och mödravård till familjer som gått under jorden efter ett avvisningsbeslut, kan resultera i allvarligare samhällsekonomiska konsekvenser på sikt.

– Stockholm omsätter en budget på 70 miljarder varje år. De tre till fem miljoner kronor vi avsätter för papperslösa är i sammanhanget kaffepengar, säger Catharina Elmsäter-Svärd (M), landstingsråd i Stockholm.

– Självklart ska alla få vård, den springande punkten är vem som ska betala. Vi har kommunallagen att följa.

Det var efter det att FN:s särskilda rapportör om rätten till hälsa, Paul Hunt, besökte Sverige i januari 2006, som Sverige kritiserades för att inte leva upp till de mänskliga rättigheterna. Den statliga utredningen som regeringen nyligen beslutade om ska undersöka hur regleringen av hälso- och sjukvård för asylsökande, gömda och papperslösa kan göras mer ändamålsenlig än i dag. Särskild vikt ska fästas vid barns behov.