Björn Salomonsson och Rolf Sandell tar i ett intressant debattinlägg i LT 5/2016 [1] upp viktiga frågor om evidensbaserad praktik vid psykisk sjukdom. Vi instämmer i att det undersökande samtalet är särskilt viktigt när det gäller psykiska tillstånd som till exempel depression, vars etiologi, typ, djup, duration och samsjuklighet inte enkelt låter sig fångas med skattningsskalor.

Att KBT alltför ensidigt kommit att framstå som den förhärskande, ibland till och med allenarådande psykologiska depressionsbehandlingen i Sverige är bekymmersamt. Likaså att SSRI ordineras i brist på tillgång till psykologisk behandling. Målet bör vara att kunna matcha patientens behov utifrån anamnes, psykosociala förhållanden och önskemål med för henne/honom rätt behandlingsmetod.

Vi vill kommentera exemplet med de tre mammorna som troligen har postpartumdepression. Till vår förvåning hänvisar Björn Salomonsson och Rolf Sandell till ett lokalt dokument, en vårdplan för Stockholms läns landsting. Men Stockholm är inte Sverige! 

Om de i stället går till Socialstyrelsens nationella riktlinjer [2], finner de ett särskilt avsnitt för perinatalperioden. För nyblivna mammor med depressiva symtom eller lindrig depression rekommenderas stödjande samtalsbehandling, och för måttlig depression i första hand psykologisk behandling med KBT, interpersonell eller psykodynamisk terapi, och i andra hand läkemedelsbehandling med antidepressiva.

För patienten som i debattinlägget beskrivs ha problem i parrelationen hade förmodligen interpersonell terapi – med sin relationella inriktning – varit att föredra [3]. Vidare bör man inte glömma bort partnern, eller spädbarnet och eventuella behov av samspelsbehandling, då vi vet att det inte alltid räcker att behandla mamman för hennes depression [4].

Ett annat nationellt dokument som kan vara användbart är den webbaserade rikshandboken i barnhälsovård [5] där depression hos nyblivna mammor och även pappor beskrivs.

Läs slutreplik:
Faktum kvarstår – evidens inom psykiatrin är komplicerat

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.