Gustaf Edgren och medförfattare rapporterar i Läkartidningen att »aktiv hälsostyrning« [1] kan ge utsatta patienter stöd. De argumenterar för en fortsatt satsning på denna form av rådgivande vård som utvecklats av företaget Health Navigator.

En nära identisk redovisning har publicerats i en internationell vetenskaplig tidskrift [2], men citeras inte i LT. Flera landsting, bland dessa Stockholms läns landsting, har under en rad år ersatt Health Navigator för att driva detta forsknings- och utvecklingsprojekt, och företaget är nu angeläget om att permanenta modellen.

Om man nagelfar resultaten är de dock milt sagt skakiga. Studien indikerar att »aktiv hälsostyrning« kan ha gynnsam effekt på vissa typer av vårdkonsumtion, men ger inte starkt stöd för att så verkligen är fallet, tvärtom. I tabell 3 redovisas 18 jämförelser mellan interventions- och kontrollgrupp. Jämfört med i kontrollgruppen antyder 12 jämförelser en ökad vårdkonsumtion i interventionsgruppen (de som fått, eller erbjudits aktiv hälsostyrning) och sex en lägre. Fem jämförelser som pekar mot en ökad vårdkonsumtion hos interventionsgruppen är statistiskt signifikanta.

Slår man samman incidensen av sjukhusinläggningar åren 2010–2013 får man enligt  Zelens designdelen i studien en incidenskvot på 0,98 (95 procents konfidensintervall (KI): 0,89–1,09) och för den traditionella RCT-delen under åren 2012 och 2013 en icke signifikant incidenskvot på 0,85 (95 procents KI: 0,67–1,15).  I tabell 3, som bygger på antalet vårddagar och en beräknad vårdkostnad, har man gjort 12 statistiska jämförelser och hittar två signifikanta, båda i den del av studien som inte är korrekt randomiserad.

Sammantaget visar de samlade resultaten ingen tydlig gynnsam effekt av aktiv hälsostyrning. Författarna väljer ut en handfull av de subanalyser som gjorts (avseende exempelvis en viss tidsperiod) och hävdar med hänvisning till dessa att aktiv hälsostyrning är bra, om man jobbar som vårdrådgivarna gjorde just under den aktuella perioden.

Detta är ett klassiskt sätt att övertolka resultat från kliniska prövningar. Att vissa subgrupper under vissa perioder har en till synes gynnsam effekt av en intervention (eller behandling) är ofta tillfälligheternas spel. På samma sätt visar subanalyser att det finns ogynnsamma effekter för andra grupper och perioder, men som författarna väljer att bortse ifrån.

Visst kan man få säga att aktiv hälsostyrning kan ge utsatta patienter stöd, men man borde då också tillägga »men kanske inte alls«. Man borde också noga framhålla att de effekter som kunnat avläsas är relativt små, och att ytterligare väl randomiserade studier och kostnadseffektivitetsanalyser behövs innan man inför detta som en etablerad process i vården. I synnerhet som projektet tydligt visat aktiv hälsosstyrning ad modem Health Navigator är mycket dyrt och därmed tar resurser från andra önskvärda insatser.

Läs repliken:

Aktiv hälsostyrning – varken ny eller okänd intervention