Läs hela artikeln i pdf-format Ladda hem Acrobat Reader

Tema: Barn och läkemedel
Läkemedelsbolag ska uppmuntras
att utföra prövningar på barn

Det genomförs få kliniska läkemedelsprövningar som inkluderar barn och ungdomar, trots att 20 procent av Europas befolkning utgörs av barn.

Inom EU beräknas minst två av tre läkemedel helt eller delvis sakna dokumentation som rör barn och ungdom. I praktiken innebär det att barn därför utsätts för större risker, exempelvis för under- eller överdoseringar, än vuxna patienter.
Nu tas det dock flera initiativ för att den vetenskapliga dokumentationen av läkemedel även ska innefatta barn och ungdomar. Redan 1997 kom en lag i USA som uppmuntrar till sådana prövningar, genom att läkemedelsbolagen kan få sina patent förlängda i upp till sex månader om även barngrupper inkluderas i prövningarna. Lagen har lett till att fler än 400 kliniska studier startat på barngrupper i USA. Den 3 december i år fastslog senaten att USAs motsvarighet till Läkemedelsverket, the Food and Drug administration, har rätt att kräva av läkemedelsbolag att de utför kliniska prövningar på barn när sådana är nödvändiga för att garantera säkerheten och effektiviteten hos ett nytt läkemedel.
Även i Europa finns nu ett förslag som, om det går igenom, ska förbättra dokumentationen rörande läkemedel som förskrivs till barn (se Faktaruta). Professor Anders Rane på avdelningen för klinisk farmakologi vid Huddinge Universitetssjukhus hör till dem som försökt påverka Europeiska kommissionen att ta fram ett regelverk för detta. Han har, som generalsekreterare i the European Society for Developmental, Perinatal and Paediatric Pharmacology, även lämnat ett remissvar på förslaget.
– Vad jag har förstått så ser läkemedelsindustrin positivt på detta och egentligen finns det inget alternativ till den här utvecklingen, säger Anders Rane.

Svårare med prövningar på barn
Men även med ett tydligt regelverk som ställer krav på läkemedelsprövningar på barn finns det kvar inbyggda problem som måste hanteras på sikt.
– Ett problem med de studier som gjorts, exempelvis gällande vissa SSRI-preparat för barn och ungdomar med depression, är att åldersgränserna har varit så vida. Det kan handla om att försöksgruppen inkluderar både små skolbarn och 18-åringar och att man har gett en fix dos utan att korrigera för kroppsvikt. Då ska man komma ihåg att det är större skillnad mellan sådana barn och ungdomar ifråga om hur kroppens organ bryter ner ett läkemedel än mellan en 18-åring och en 80-åring.
– Att studierna ändå lagts upp på så vis beror bland annat på svårigheten att samla ihop tillräckligt många barn i varje åldersgrupp. Dessutom är det svårare att motivera barn som är sjuka än vuxna patienter att delta i studier. En noggrann dosering kräver också många dosstorlekar, vilket kan vara svårt att få att fungera i praktiken, säger Anders Rane.
Generellt sett är kroppens förmåga att bryta ner ett läkemedel bättre ju yngre barnet är. Det är bara hos de riktigt små barnen, hos barn under ett år, som risken för toxicitet är högre.
Eftersom de individuella variationerna i organfunktioner är större hos yngre barn än hos äldre och tonåringar behövs det också ganska stora barngrupper vid kliniska prövningar på små barn. För att kunna rekrytera tillräckligt många är det nödvändigt att studierna är praktiskt upplagda med läkemedel som är lätta att administrera.
– Balansen mellan en tillräckligt individanpassad dos och vad som är praktiskt möjligt att genomföra är därför läkemedelsterapins svaga punkt när det handlar om prövningar på barn.

Allt fler får SSRI-preparat
Ett område som väckt mycket debatt är den ökade förskrivningen av SSRI-preparat till barn och ungdomar med depression, samtidigt som ett par av dessa preparat – paroxetin och venlafaxin – visat sig kunna ge upphov till biverkningar hos dessa grupper (se artikeln intill).
Det finns idag ingen förklaring till varför risken för dessa biverkningar skulle vara större hos barn och ungdomar än hos vuxna individer.
– En tänkbar förklaring skulle kunna vara små skillnader mellan barn och vuxna i nervcellernas receptorer.
Anders Rane tycker dock inte att den stigande förskrivningskurvan, i kombination med att vissa biverkningar har upptäckts, med automatik bör innebära att det är dags att försöka bromsa den här utvecklingen.
– Det är svårt att skatta vilket behov som finns. Har behovet varit underskattat tidigare är den ökade förskrivningen naturligtvis ändamålsenlig. Gäller det omvända är det en oroande utveckling. Men vi måste komma ihåg att det fortfarande handlar om en minimal förskrivning jämfört med förskrivningen till vuxna patienter, säger Anders Rane.


Peter Örn
peter.orn@lakartidningen.se

Europeiska kommissionens förslag till regelverk för att få till stånd kliniska läkemedelsprövningar på barn innehåller bland annat:

• Läkemedelsprövningar på barngrupper ger tillverkaren möjlighet till förlängda patent.

• En speciell fond inrättas för att finansiera såväl klinisk som preklinisk pediatrisk forskning. Även prövningar gällande äldre läkemedel kan finansieras genom denna fond.

• Öppen information om alla uppnådda resultat, såväl publicerade som icke publicerade, som lagras i en särskild EU-databas. •