Läs hela artikeln i pdf-format Ladda hem Acrobat Reader

Nästan alltid ja från Socialstyrelsen


Sällan eller aldrig avslås en ansökan om könsbyte som kommer till Socialstyrelsens rättsliga råd.
Det berättar Anita Ahlenius, förste byråsekreterare på rättsliga rådet, som arbetat med dessa frågor sedan 1980-talet.
Ansökan om könsbyte ska innehålla behandlande läkares och psykiatrers utlåtande samt personbevis om civilstånd. Patienten måste i lagens mening vara ogift eller skild. Patienten ansöker om namnbyte, sterilisering, kastrering och borttagande av könskörtlar, ingrepp i könsorganet samt fastställande av könsidentitet.

Ärendet går till föredragande läkare på rättsliga rådet, som sammanställer en promemoria. Denna går till olika instanser, exempelvis specialister, som kan behöva yttra sig.
När promemorian är komplett, tas ärendet upp på rättsliga rådet – handläggningstiden ligger på två till tre månader – som fattar beslut. Patienten kallas till rådet för ett möte, där han eller hon kan framföra sin sak. Mötet är frivilligt, men de allra flesta kommer.
– Mötet med patienten kan innebära ett plus i kanten och bidrar till en helhetsbild, säger Anita Ahlenius.
Nästan ingen ansökan om könskorrektion avslås. Det händer att patienter som ansökt om könsbyte och fått ja i sällsynta fall avstår från operation.
– Kanske har patienten anpassat sig och väljer därför att trots allt avstå, säger Anita Ahlenius.

Sedan rådet fattat sitt beslut får patienten, kirurgen och behandlande läkare en kopia på det, liksom Patent- och registreringsverket. Detta för ett eventuellt namnbyte. När operationen är genomförd får rättsliga rådet en operationsberättelse. Därefter följer den avslutande processen: Fastställandet av könsidentitet, med vilken följer att patienten får de fyra sista siffrorna i personnumret. Anita Ahlenius betecknar dessa ärenden som »rigoröst och mycket noggrant« förberedda. Därför förekommer heller så gott som aldrig några avslag.

Gunnel Åhlander
frilansjournalist