Ann-Marie Terner, ordförande i Distriktsläkarföreningen i Örebro och huvudskyddsombud för läkarna i primärvården, kallar beslutet för en principiellt viktig seger. »Att vi fick gehör för det här med 1 500 patienter per läkare är viktigt. Det blir ett erkännande av det målet.«

Foto: Staffan Gustavsson/Redakta

Ärendet började i Kumla hösten 2012, i och med att Arbetsmiljöverket gjorde en nationell tillsynsinsats med fokus på den psykosociala miljön. På Kumla vårdcentral var personalen stressad och hann inte återhämta sig ordentligt. Problem som, enligt Arbetsmiljöverket, var kopplade till en allt för hög arbetsbelastning.

I maj 2013 gjordes en inspektion av hela primärvården i Örebro läns landsting och liknande arbetsmiljöproblem upptäcktes på flera håll. Efter inspektionen krävde Arbetsmiljöverket dels att landstinget skulle göra en riskbedömning av arbetsbelastningen och en handlingsplan, dels en prioritering av arbetsuppgifterna.

Några månader tidigare hade Läkarförbundets bemanningsenkät presenterats. Örebro hamnade i botten. Landstingets primärvård var den sämst bemannade i hela landet. En läkare hade i snitt 2 400 listade patienter. Samtidigt har Landstinget i Örebro 1 500 patienter per allmänspecialist som en långsiktig målsättning. Det är även vad Läkarförbundet bedömt är rimligt för att kunna uppfylla tillräckliga kvalitets- och säkerhetskrav.

I september 2013 gjorde Arbetsmiljöverket en ny inspektion som ledde till en ny underrättelse. Man pekade särskilt ut läkarnas arbetsmiljö som riskfylld. Arbetsmiljöverket ansåg att arbetsgivaren bör göra tätare riskbedömningar för läkare som har fler än 1 500 listade patienter.

I mars i år lade Arbetsmiljöverket fram ett föreläggande. Där ställs krav om att landstinget ska upprätta rutiner för att – tillsammans med berörda läkare – varje månad undersöka och bedöma riskerna i arbetet för läkare med fler än 1 500 listade patienter. För det som inte går att lösa på en gång ska en handlingsplan upprättas. Gör landstinget det inte, riskerar man ett vite på 50 000 kronor.

Landstinget överklagade föreläggandet till Förvaltningsrätten i Karlstad. Som argument angav landstinget att det inte är fastslaget hur arbetsbelastning ska mätas eller definieras i Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och att det är oklart vad begreppet »listad« egentligen innebär. 

Nyligen kom Förvaltningsrättens dom, som ger Arbetsmiljöverkets rätt.

– Det var väldigt glädjande, säger allmänläkaren Ann-Marie Terner som är ordförande i Distriktsläkarföreningen i Örebro och huvudskyddsombud för läkarna i primärvården.

Hon kallar beslutet för en principiellt viktig seger.
– Att vi fick gehör för det här med 1 500 patienter per läkare är viktigt. Det blir ett erkännande av det målet.

 Kan andra läkarföreningar ha nytta av detta?

– Ja, det tycker jag. De kan peka på att det finns ett beslut från Arbetsmiljöverket där man gör bedömningen att har man fler patienter än 1 500 har man en hög eller mycket hög arbetsbelastning.

Som ett direkt resultat av beslutet skickar Örebro läns landsting numer ut en webbenkät till läkarna på de landstingsdrivna vårdcentralerna en gång i månaden. Den innehåller fem frågor där läkarna får gradera hur de upplever arbetsmiljön. Hittills har läkarna fyllt i tre enkäter.