Av Socialstyrelsens läkemedelsstatistik för 2018 framgår att antidepressiva läkemedel procentuellt sett ökat allra mest bland barn och unga under de senaste åren.
Och enligt Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, hänger det ihop med den »oroväckande ökningen av psykisk ohälsa« inom den här gruppen.
Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest ska barn och unga med lindrig till medelsvår depression i första hand erbjudas psykologisk behandling.
– Om fler unga fick tillgång till psykologisk behandling så skulle man kunna tänka sig att läkemedelsbehandlingen eventuellt kan minska, säger Peter Salmi i ett uttalande på Socialstyrelsens webbplats.
Däremot minskade förskrivningen av lugnande medel till barn och unga i åldern 10 till 19 år något förra året, efter att dessförinnan ha ökat under ett antal år.
Enligt Socialstyrelsen förklaras ökningen fram till 2017 framför allt av en ökande förskrivning av den icke-beroendeframkallande substansen hydroxizin. Förskrivningen av de vanebildande benzodiazepinderivaten har sjunkit sedan 2011.
Ungefär 1 av 100 barn i åldern 10 till 14 år fick antidepressiva läkemedel förskrivna under 2018. För flickor i åldern 10 till 14 år motsvarar det en ökning med nästan 60 procent, jämfört med 2014, och för pojkar i samma ålder en ökning med drygt 40 år procent, enligt Socialstyrelsen.
I gruppen 15 till 19 år var det 7 procent av flickorna och 3 procent av pojkarna som hämtade ut antidepressiva läkemedel förra året.
Högst konsumtion av antidepressiva svarade dock äldre för. Enligt Socialstyrelsens statistik hämtade en tredjedel av alla kvinnor över 85 år ut något antidepressivt läkemedel minst en gång förra året, jämfört med en dryg femtedel av männen i samma åldersgrupp.
