Varför behövs det ett tema om transkulturell psykiatri, tycker du?

Sveriges befolkning bestod i slutet av 2018 av nästan 20 procent utrikesfödda, så kunskaper av detta slag är viktiga för hela vården. 

Vad forskar du inom för område?

Jag är medlem i forskargruppen EPiCSS (Epidemi­ology of Psychiatric Conditions, Sub­stance Use and Social Environment, https://ki.se/en/phs/epidemiology-of-psychiatric-conditions-substance-use-and-social-environment-epicss) och forskar framför allt inom psykiatrisk epidemiologi med fokus på migration och flyktingar.  

Hur behöver psykiatrin utvecklas för att kunna möta en mer mångkulturell befolkning?

Jag tror att utbildning av alla som arbetar inom psykiatrin är viktigt. Det är också viktigt att inkludera hälsokommunikatörer som kan informera om vinsterna med att söka hjälp inom grupper där få söker hjälp för psykisk ohälsa och hur det går till att söka. Jag är just nu med och genomför en studie finansierad av Vetenskapsrådet om tidiga insatser för nyanlända, där vi bland annat undersöker hur ökad utbildning och hälsokommunikatörer påverkar psykiatriskt vårdsökande bland nyanlända barn och deras föräldrar.  

Ni skriver att utrikesfödda använder mindre psykiatrisk vård än svenskfödda de första tio åren i Sverige. Vad beror det på?

Som vi skriver i artikeln så är vanliga förklaringar till de lägre nivåerna av psykiatrisk vård både individuella, som till exempel att personer inte söker hjälp på grund av det stigma som omgärdar psykisk ohälsa, och strukturella, som till exempel områdesskillnader.