Studien visade en tydlig association mellan handdiskning och lägre allergiförekomst, dvs lägre förekomst av astma, eksem eller allergisk snuva. Foto: Fotolia/IBL

Autoreferat. De allra flesta familjer använder i dag diskmaskin. I familjer där man diskar för hand är dock allergiförekomsten lägre, med oddskvoter strax över 0,5. Ytterligare lägre allergiförekomst ses om barnen också serveras fermenterade livsmedel eller om familjen köper mat direkt från bondgårdar. Detta framgår av en studie som nyligen publicerats i Pediatrics [1].

Minskad bakteriell exponering under framför allt späd- och småbarnsåren anses av många vara en viktig förklaring till att allergierna har ökat. Detta brukar sammanfattas som hygienhypotesen. Hypotesen har stöd från flera studier, där till exempel nedsatt diversitet av tarmfloran hos spädbarn är kopplad till ökad förekomst av eksem. Frågan är därför om ökad bakteriell exponering leder till minskad risk för allergi.

I den aktuella studien frågade vi familjerna hur de brukar diska, eftersom vi tidigare funnit lägre förekomst av allergi hos barn där föräldrarna »gör rent« barnets napp genom att suga på den, det vill säga bakterier överförs från föräldrarnas munhåla till barnet [2]. Andra studier har visat att diskning för hand är mindre effektiv än maskindiskning, vilket ökar risken för att bakterier finns kvar på porslin och bestick. Hypotesen var således att testa om diskning för hand var associerat med lägre allergiförekomst hos barnen.

Enkätstudien omfattade svar rörande 1 029 barn från Mölndal och Kiruna i åldrarna 7–8 år (svarsfrekvens 56 procent). Förekomsten av astma, eksem och allergisk snuva utvärderades med ISAAC-formuläret.

Diskning för hand kan vara kopplad till socioekonomi och olika livsstilsfaktorer. I analyserna gjordes därför en bred sökning av möjliga förväxlingsfaktorer där vi i de slutliga analyserna justerade för föräldrarnas allergi och deras utbildningsnivå, om föräldrarna var födda i Sverige, bostadsort, trångboddhet, daghem, pälsdjursinnehav och föräldrarnas rökning under barnets första år.

Vår studie visade en tydlig association (oddskvot 0,57; 95 procents konfidensintervall 0,37–0,85) mellan handdiskning och lägre allergiförekomst, dvs lägre förekomst av astma, eksem eller allergisk snuva.

Den lägre förekomsten av allergi i familjer som diskar för hand är en intressant observation. Fynden belyser en viktig fråga i det allergiförebyggande arbetet, nämligen om det finns en eller flera vardagssituationer som är förknippade med lägre risk för allergi, situationer som innebär ökad bakteriell exponering och minskad allergiförekomst utan att för den skull orsaka sjukdom. Ytterligare studier är dock nödvändiga innan det finns tillräcklig kunskap för att påvisa ett eventuellt orsak–verkan-samband och ge råd i frågan.