Att må illa under graviditet är inte roligt. Kanske kan det kännas lite bättre om man får runt 4 miljoner kronor för att beskriva hur bra ett visst läkemedel mot graviditetsillamående är. Den erfarenheten gjorde den amerikanska superkändisen Kim Kardashian enligt British Medical Journal. På sitt Instagramkonto la hon ut denna information, som därefter spreds till hennes uppskattningsvis 140 miljoner unga följare. Ett par månader senare hade försäljningen av det aktuella läkemedlet ökat med 21 procent. 

För företagen är det förstås en guldgruva att ­samarbeta med kända personer som har en sådan enorm spridning bland individer som helt motsvarar den tilltänkta målgruppen. För den så kallade influeraren är det också oerhört lukrativt. 

I Storbritannien och även i Sverige finns regler som hindrar från att annonsera receptbelagda läkemedel till allmänhe­ten, och om andra produkter marknadsförs mot betalning ska det tydligt framgå. 

Fast det har nog varierat. Inom kosmetisk kirurgi har detta varit aktuellt: man får inte göra reklam för Botox, men man kan ha ett samarbete med någon klinik som använder det. Det är inte alls säkert att man ser en koppling. 

På samma sätt kan självklart även åsikter spridas, dels politiska förstås men också missvisande hälsoinformation. Vaccinationsskepsis, hormonrädsla, helt ovetenskapliga kostråd med mera. Det är inte så lätt att upptäcka vem som är avsändaren eller vad som är syftet. Det som är säkert är att det är vi och våra patienter som är mottagare.